Konsertrecension: Ossler

Ossler

Kafe de Luxe, sjuttonde mars

Publik: Ett sextiotal.

Bäst: Laddningen.

Sämst: Många favoriter uteblir.

 

Rockmusik som den kan låta, men väldigt sällan gör. En gitarr som gör ljud gitarrer sällan gör. Sköra melodier som framförs med mjuk helsingborgdialekt. Pelle Ossler är i stan.

Senaste albumet Regn Av Glas släpptes i höstas, men vinylen har blivit försenad och därför är det många av kvällens låtar som är nya bekantskaper. För om du förhandsbeställt vinyl är det fusk att streama. Det tycks i alla fall, av denna kväll att döma, vara en skiva värd att vänta på. Hundarna Från Babylon utgör en av höjdpunkterna. Inledande Svarta Svan justerar trumhinnorna. Texterna målar ögonblicksbilder, gör stort av smått och vardag av evighet. Massivt och luftigt.

Laddningen i publiken på Kafe De Luxe är påtaglig redan innan konserten börjar. Osslers musik har inte nått ut till en stor publik, men om du en gång känt kraften är du fast. Kompromisslösheten och ambitionerna är ett komplement och alternativ till slit och släng. Det är musik som tar sig under huden. Som våga vara allvarlig. Musik som med åren, efter åtta skivor, blivit allt mer atmosfärisk och filmisk. 

Ossler bodde under sin barndom i Västberlin när staden fortfarande var delad. De åren har av allt att döma påverkat hans uttryck. Det är grått med mörka nätter. Utanförskap. Inte en slump att han i många år ingick i Thåströms band. 

Ossler själv däremot både ler och skämtar. I alla fall mellan låtarna, när de vibrerande väggarna i källaren väntar på nästa omgång. Bandet består bara av ytterligare tre personer, men de kan skapa rejält oväsen och har också en lyhördhet i de tystare passagerna som skapar dynamik.

Ungefär halva spelningen utgörs av äldre låtar. En suggestiv Ner I Säcken med drivande bas tillägnas Putin när Ossler väl fått ordning på gitarrpedaler och glasögon. En finstämd Fåglar Faller avslutar.

Helhetsintrycket är större än de enskilda insatserna denna kväll och går bitvis bortom det som går att förklara med ord. Som all stor musik. 

 

Läs mer om liknande:

Konsertrecension: Ossler (2018) 

Konsertrecension: Ossler (2017)
Skivrecension: Evig, Himmelsk, Fullkomning
Konsertrecension: Ossler (2015)
Lundell i all ära, men Ossler då? 

 Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.