Boardwalk Empire får premiär på SVT
I början av 2000-talet hände något med dramaserien som format. På betalkanalen HBO höjdes ribban rejält av The Sopranos och The Wire vad det gällde ambitionsnivå. Man kan säga att Homicide: Life On The Street var en vägvisare, men tyvärr så tidigt ute (1993-99) att den fick nöja sig med växande kultstatus medans Nash Bridges fick allt strålkastarljus. I HBO:s fotspår har vi nu även fått prisade Mad Men och Breaking Bad (båda på AMC).
Men just nu är stafettpinnen tillbaka hos HBO med Boardwalk Empire, baserad på en bok av Nelson Johnson. Det är påkostat, det är välskrivet, det är välagerat, det är proffsigt ner till minsta örhänge. Och om tv tills för ganska nyligen sågs som något man kunde ägna sig åt när filmkarriären la sig med näsan i reabacken har den numera allt plattare lådan fått en status som kan mäta sig med den betydligt större duken.
Om maffiagenrén fick sin motsvarighet till The Beatles med Gudfadern och visade sig vara vid liv och blev postmodern med The Sopranos har nu vi älskare av gangstervärlden fått ännu ett blodigt kapitel att njuta av.
Serien är skapad av Matt Weiner, bekant från just The Sopranos. Inte helt obekanta Martin Scorsese regisserade piloten och Steve Buscemi spelar en av huvudrollerna som den republikanske politikern Enoch "Nucky" Thompson.
Serien utspelas i Atlantic City i New Jersey under 1920-talets förbudstid och första världskriget gör att ekonomin påverkas även i det stora landet i väst. Atlantic City är lite mindre och kanske inte lika färgglatt som Vegas, men likväl en stad som bygger på att folk är sugna på att spela bort sina pengar och dricka sig glada igen.
Enoch "Nucky" Thompson genomför det lokala spritförbudet. Han spelar under bordet med de immuna partitopparna på ena sidan och med smågangsters som kan offras om något går fel på den andra. När han klubbar igenom spritförbudet beror det inte på att han har något emot alkohol. Men han har insett hur mycket pengar det går att tjäna på att sälja - och inte mist kontrollera tillgången på - svartsprit.
Bland de övriga karaktärerna kan nämnas änkan Margaret Schroeder (Kelly MacDonald) som målmedvetet långsamt klättrar uppåt i samhället, James "Jimmy" Darmody (Michael Pitt) som återvänder från första världskriget och börjar som Nuckys vänsterhand, men snabbt visar sig ha högre ambitioner och Agent Nelson Van Alden (Michael Shannon) som står på andra sidan lagen, förmodligen sover med stärkkrage på och långsamt blir mer och mer intressant som karaktär. Michael K Williams, känd från The Wire som världens hårdaste Omar, har en lite roll - hittills - som Chalky White, mannen men New Jerseys färggladaste garderob.
Det är en version av Tintin I Amerika där man inte kan låta bli att heja på Al Capone. Jo då, Capone dyker upp i Atlantic City också. Boardwalk Empire är alltså, som det heter, baserad på verkliga händelser. Förmodligen med betoning på baserad, men ändå. Bra är det i alla fall.
Verklighetens Nucky avled 85 år gammal 1968. Något storstilat Scarface-slut kan man alltså inte vänta sig, men andra offras på vägen.
Men just nu är stafettpinnen tillbaka hos HBO med Boardwalk Empire, baserad på en bok av Nelson Johnson. Det är påkostat, det är välskrivet, det är välagerat, det är proffsigt ner till minsta örhänge. Och om tv tills för ganska nyligen sågs som något man kunde ägna sig åt när filmkarriären la sig med näsan i reabacken har den numera allt plattare lådan fått en status som kan mäta sig med den betydligt större duken.
Om maffiagenrén fick sin motsvarighet till The Beatles med Gudfadern och visade sig vara vid liv och blev postmodern med The Sopranos har nu vi älskare av gangstervärlden fått ännu ett blodigt kapitel att njuta av.
Serien är skapad av Matt Weiner, bekant från just The Sopranos. Inte helt obekanta Martin Scorsese regisserade piloten och Steve Buscemi spelar en av huvudrollerna som den republikanske politikern Enoch "Nucky" Thompson.
Serien utspelas i Atlantic City i New Jersey under 1920-talets förbudstid och första världskriget gör att ekonomin påverkas även i det stora landet i väst. Atlantic City är lite mindre och kanske inte lika färgglatt som Vegas, men likväl en stad som bygger på att folk är sugna på att spela bort sina pengar och dricka sig glada igen.
Enoch "Nucky" Thompson genomför det lokala spritförbudet. Han spelar under bordet med de immuna partitopparna på ena sidan och med smågangsters som kan offras om något går fel på den andra. När han klubbar igenom spritförbudet beror det inte på att han har något emot alkohol. Men han har insett hur mycket pengar det går att tjäna på att sälja - och inte mist kontrollera tillgången på - svartsprit.
Bland de övriga karaktärerna kan nämnas änkan Margaret Schroeder (Kelly MacDonald) som målmedvetet långsamt klättrar uppåt i samhället, James "Jimmy" Darmody (Michael Pitt) som återvänder från första världskriget och börjar som Nuckys vänsterhand, men snabbt visar sig ha högre ambitioner och Agent Nelson Van Alden (Michael Shannon) som står på andra sidan lagen, förmodligen sover med stärkkrage på och långsamt blir mer och mer intressant som karaktär. Michael K Williams, känd från The Wire som världens hårdaste Omar, har en lite roll - hittills - som Chalky White, mannen men New Jerseys färggladaste garderob.
Det är en version av Tintin I Amerika där man inte kan låta bli att heja på Al Capone. Jo då, Capone dyker upp i Atlantic City också. Boardwalk Empire är alltså, som det heter, baserad på verkliga händelser. Förmodligen med betoning på baserad, men ändå. Bra är det i alla fall.
Verklighetens Nucky avled 85 år gammal 1968. Något storstilat Scarface-slut kan man alltså inte vänta sig, men andra offras på vägen.
Alltså: SVT1, lördag, 22:40. Och bara strax över ett år efter premiären i USA, via en omväg runt Canal+. Tänk vad man kan åstadkomma med modern teknik.
Läs mer om liknande:
Läs om en prisutdelning till Mad Mens fördel
Om ni mot alla odds inte har en aning om vad Man Men handlar om
Läs om när jag fick lite separationsångest när The Wire tog slut
Läs om när jag fick lite separationsångest när The Sopranos tog slut
Läs om en dåre som argumenterar för att Gudfadern III är underskattad
Läs om en Al Capone-biografi
Länkar som inte har med Boardwalk Empire eller Justin Bieber (OMG!) att göra:
Patti Smith får Polarpris
Patti Smith-dokumentären Dream Of Life
Bruce Springsteen för nybörjare
Läs lite mindre om Aretha Franklin
Megadeth-mannen Dave Mustaine har skrivit intressanta biografin A Life In Metal
De finns en bra Dolly Parton-biografi av Stephen Miller som heter En Smart Blondin
(Eller, vänta lite - Patti och Bruce är från New Jersey och Bruce har sjungit om Atlantic City)
Etiketter: historia, televisionsapparaten
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida