Fula Fula Ord: Dags att börja småfebra inför Iron Maiden på Ullevi

Om en månad, fem dagar och ca sju timmar öppnar de Iron Maiden-grindarna på Ullevi för konserten den första juli och nu när turnén är i full galopp kan det vara på sin plats att titta närmare på låtlistan (das setlist 2011). Bandet är inte känt för att experimentera allt för mycket från konsert till konsert och om vi tar en titt på senaste konserten (17 april i Tampa, Florida i Uväsa) såg den ut som följer:

1 Satellite 15... The Final Frontier
2 El Dorado
3 Two Minutes To Midnight
4 The Talisman
5 Coming Home
6 Dance Of Death
7 The Trooper
8 The Wicker Man
9 Blood Brothers
10 When The Wild Wind Blows
11 The Evil That Men Do
12 Fear Of The Dark
13 Iron Maiden

14 The Number Of The Beast
15 Hallowed Be Thy Name
16 Running Free

Det är inte en låtlista att leka med. Om ni tycker att 16 låtar är lite snålt bör man tänka på att hälften av låtarna klockar in någonstans kring åtta minuter. För mig som gillar bandets mer progressiva sida är det förstås kul. Sju låtar från bandets klassiska åttiotal gör förhoppningsvis deras äldre fans nöjda, utan att ta över för mycket - även om jag inte är säker på Running Free. The Evil That Men Do är en personlig favorit jag inte hört live innan. Trevligt. Vill också tacka för att Run To The Hills och Can I Play With Madness lämnas utanför denna gång. Jag har inget emot någon av dem, men det finns annat de hellre får spela. Från deras, låt oss säga något ojämna nittiotal får vi bara en låt och jag tror det räcker. Förvisso finns det fler bra låtar därifrån än Fear Of The Dark, men ingen jag känner att jag måste höra.

Det som gör mig gladast är de åtta låtarna från bandets senaste elva år. De har dragit ner på utgivningstempot, men så länge väntan är värd det tänker jag inte klaga. På åttiotalet gjorde de sju skivor, på nollnolltalet tre.

Vem kunde tro att Iron Maiden, av alla galtskrikande band som slog igenom under det praktiska samlingsnamnet The New Wave Of British Heavy Metal(!) i början av åttiotalet, skulle hitta en andra andning, en ny generation fans och kunna hålla en sådan hög nivå efter trettio år? Förvisso har bandets grundare Steve Harris länge/alltid haft en järnvilja, men det hjälper inte alltid. Bara att lyfta på hatten.

Vi får fem låtar från senaste skivan The Final Frontier. Bortsett från Coming Home som gärna skulle gå att byta ut mot Starblind har de gjort bra val. Att få höra elva minuter långa When The Wild Wind Blows live kan hålla den mest härdade vaken i förväg. Lite synd att de inte spelar något från 2006-års favorit A Matter Of Life And Death. Kanske These Colours Don´t Run? Från 2003-års Dance Of Death är titellåten ett utmärkt val, även om Paschendale inte heller skulle göra ont. Och även om jag anser att Brave New World från 2000 är lite överskattad kan jag inte säga emot varken The Wicker Man eller Blood Brothers.

Two Minutes To Midnight, The Trooper, Iron Maiden, The Number Of The Beast och Hallowed! Be! Thy! Name! då? Jo, tack. Det är väl dumt att klaga. Låten med samma namn som bandet och deras första skiva har avslutat ordinarie set under deras konserten sedan innan Eddie lobotomerades. Och för all del tom innan han fick en kropp och lärde sig att mer eller mindre gå. Det är en fin rad klassiker som få fans kommer klaga på. Vissa av dessa låtar har en osviklig förmåga att få vuxna män med tatueringar att gråta. Jag har förvisso inga tatueringar, men kan nog klämma fram en tår ändå.

På lördag upptas turnén igen och nu är det dags för Europa att spela luftgaloppbas. De börjar i Tyskland. Vi får se om några ändringar gjorts. Under tiden värmer jag upp stämbanden.

Fyndet Graveyard från Göteborg och Sabaton från Falun, som jag måste lyssna in mig på, agerar förband.

Låtlistan samlad enkelt och praktiskt på Spotify.

Läs turnéplanen här.

Studera bandets låtlistor här.

Läs mer om Iron Maiden och hårdrock: