Bob Dylan 70 år

Att lyssna på Bob Dylan kan vara som att dras naken efter häst på grusväg. Oavsett vad man tycker är det en upplevelse man kommer minnas. När låten Ballad Of A Thin Man plötsligt fick mig att Förstå, även om det är oklart vad, hade jag redan lyssnat på honom i några år. Han lyckades ta sig igenom textraden tax-deductible charity organizations. Tretton stavelser är en halv vers för många låtskrivare, för Bob bara en slutkläm. Han lyckas till och med ta en cigarettpaus mitt i organiza(paus)tions. Varje gång jag hör den är jag orolig att han ska snubbla.

Vissa artister och grupper lyssnar man intensivt på en period och går sedan vidare. Men har man en gång fallit för Bob så har man fallit för Bob. Man blir inte klar med honom. Texterna handlar om livet, döden, kärlek, hat, föräldraskap, paj och that big fat moon is gonna shine like a spoon. Han har också berättat the moon is not yellow, it´s chicken. Han vet mycket om månen.

Många av hans kända låtar innehåller rader som är svåra att förstå, ofta kommer man nog närmare sanningen om man erkänner att de bara är nonsens än om man anser sig "veta". Romantikern Dylan har tyvärr trillat bort. När han 1970 sjöng build me a cabin in Utah/marry me a wife, catch rainbow trout/have a bunch of kids who call me pa/that must be what it’s all about i Sign On The Window är det lika bobskt som när Ezra Pound och T.S. Eliot slåss i kaptenens torn medans kalypsosångarna skrattar åt dem i Desolation Row från 1965. Eller väderbitna konstaterandet when you think that you´ve lost everything you find out you can always lose a little more i Tryin To Get To Heaven från 1997. Den Riktiga Dylan där bakom grimaser, ironier och olika masker, finns lika mycket i det känslomässiga som i det lekfullt kryptiska.

Blowing In The Wind blev en stor hit 1963 med Peter, Paul & Mary. Det var managern Albert Grossman som kom på att om en av hans artister tolkade en annan av hans artister borde managern kunna få sin andel från två håll - och därmed dubblera den. Låten framfördes av trion när Martin Luther King höll sitt berömda I have a dream-tal i Washington. Dylan var också där och framförde bland annat When The Ship Comes In och Only A Pawn In Their Game. Våren 1965 fick amerikanska popgruppen The Byrds en listetta med sin version av Mr Tambourine Man och bandet har tom släppt ett flertal samlingsskivor enbart bestående av Dylantolkningar. På sommaren 1965 fick Dylan en hit i eget namn när Like A Rolling Stone tog sig till andraplatsen. Han hade därmed anlänt som popstjärna efter att ha vänt folkmusiken ryggen under högljudda protester.

Dylan är omvittnat blyg och annars finns det ingen anledning att ställa sig i rampljuset. Förnekandet av det mesta som sagts och skrivits om honom är hans sätt att skydda privatlivet. Det är inte bara positivt att nå en nivå där främlingar tror sig veta vem man är, vad man tycker, menar och vill. Fansen har till exempel länge "vetat" att Blood On The Tracks från 1975 är en skilsmässoskiva, och ja, Bob och Sara skiljde sig 1977 efter tolv år och fyra gemensamma barn. I sin självbiografi skrev Dylan att han i mitten av sjuttiotalet gjorde ett album som ansågs vara ett av hans mest personliga. I själva verket, menar han, var det baserat på noveller av ryska författaren Anton Tjechov. Vet han något experterna missat eller är det ännu en rökridå? Han har länge skapat en myt kring sin bakgrund, på beprövat bluesmanér. Han har påstått sig fly med cirkusar när han var liten, tågluffat med sin hjälte Woody Guthrie och det finns en lång diskussion var han fick sitt namn Dylan ifrån. Själv har han hävdat att han fick det från namnet Dillon som, menar han, finns i släkten på hans mammas sida. Många andra, och ibland även han själv, menar att det kommer från walesiska författaren och poeten Dylan Thomas. Vi kan nog misstänka att det senare alternativet är det rätta. Till slut blev han så bra på att dölja sitt privatliv att det först långt senare uppdagades att han varit gift en andra gång och fått barn även på åttiotalet.

Jag hade en period när jag trodde mig förstå honom. De flesta fans går igenom den fasen. Nu vet jag tillräckligt mycket för att förstå att jag inte vet. 1976 gjorde han uppenbart självbiografiska låten Sara med texten stayin’ up for days in the Chelsea Hotel writin’ Sad-Eyed Lady Of The Lowlands for you. Paret bodde under perioden på det kända hotellet och låten i låten fanns på Blonde On Blonde 1966.

Att sammanfatta Dylans inflytande på de senaste femtio årens musikhistoria är som att sammanfatta andningens betydelse för vår vardag. Han har gjort för texten och sången vad The Beatles gjorde för musiken och inspelningstekniken. Regelboken kastades ut genom fönstret och plötsligt kunde man skriva och låta hur som helst. Surrealism tog sig in i jukeboxen.

1997 vände han uppåt igen. Time Out Of Mind, första skivan med egna låtar på sju år, fick tre grammisar. Sedan dess har han inte kallats föredetting. Fick jag bara välja en Dylan skulle jag ta den, hans trettionde. Många läste in hälsoproblem i texterna, han hamnade på sjukhus med andningsbesvär, men då var de redan färdigskriven. Texterna handlar om olycklig kärlek och ser tillbaka på det som inte blev med en önskan om att byta plats med ungdomarna i parken. Skivan avslutas med den sjutton minuter långa Highlands. Producenten Daniel Lanois lär under inspelningen ha sagt bra låt, men kan du inte skriva en kort version? och fått svaret this is the short version. Sedan dess har både swingjazz och schlager fått plats i hans musik.

He not busy being born is busy dying, sjöng han redan 1964. Och han pånyttföds fortfarande, rastlös som få, med nya tolkningar av sina låtar kväll efter kväll på konsert efter konsert. Har man riktig tur kanske man får se honom le under hatten när han är på väg rakt in i nästa stavelse.

En liten genomgång i punktform

1941 24 maj: Robert Allen Zimmerman föds i Duluth, Minnesota.
1961: Kommer till New York i januari som Bob Dylan och hamnar i vänsterintellektuella kretsar.
1962: Släpper sin första skiva. Två av tretton låtar är egenskrivna.
1963: Andra skivan The Freewheelin´ Bob Dylan innehåller Blowin In The Wind som skriver in honom i historieböckerna.
1965: Byter ut den akustiska gitarren mot el och kompgrupp. Anklagas för kommersialisering och blir utbuad av publiken. Gifter sig. Uppfinner judeafrot.
1966: Är med om en omdebatterad motorcykelolycka. Slutar turnéra och blir hemmapappa. Börjar skriva begripliga texter och köper hatt. Byter så småningom röst och gör country.
1970: På skivan Self Potrait tolkar han Simon & Garfunkels låt The Boxer som en duett mellan sin gamla och nya röst. Ingen förstår varför.
1973: Knocking On Heavens Door nomineras för en Oscar men får se sig besegrad av Marvin Hamlischs The Way We Were.
1974: Börjar turnéra igen. Tar med sig samma musiker och attityd som 1966, men nu jublar alla. Har sin gamla röst igen.
1978: Regisserar, skriver och spelar huvudrollen i den fyra timmar långa filmen Renaldo & Clara som får Self Portrait att framstå som en bra idé. Blir kristen efter omdebatterad upplevelse med ett kors på hotellrum. Ett på skiva högst ojämnt och ständigt resande åttiotal inleds. Blir någon sorts museiföremål i de flestas ögon.
1992: Återvänder till sin uppväxts folk/blues-musik och tolkar andras låtar. En arkivutgrävning kallad The Bootleg Series (som i skrivande stund nått fram till vol 9) hjälper till att höja hans status. Den så kallade Never Ending Tour fortsätter. Ännu en kreativ storhetsperiod följer.
1998: Spelar för påven i Vatikanen. Ledande Dylan-experter diskuterar än idag vem av de två som ser mest uttråkad ut. Samma år släpps The Bootleg Series Vol 4: Bob Dylan Live 1966, The "Royal Albert Hall" Concert. Den är inspelad i Manchester Free Trade Hall och är känd för att någon kallar Dylan för "Judas!" eftersom han svikit sin publik genom att inte göra alla låtar likadana. Den globala temperaturen går upp med 1,7 grad Celsius vid releasen när 3 000 000 50-åriga män får stånd samtidigt.
2000: Vinner sin första Oscar för Things Have Changed.
2004: Släpper första volymen av sin självbiografi. Läses med förstoringsglas av samtliga närvarande.
2006: Blir programledare för The Theme Time Radio Hour där han med avig humor presenterar favoritlåtar. What do you do when you miss your mother-in-law? Reload!
2009: Släpper en julskiva som förvirrar fansen. Är inte han jude? Vilken religion konverterade han till senast? Låter han verkligen så nu för tiden?
2011 24 maj: Tycks vara ledig för att äta tårta på bemärkelsedagen, men spelar i Köln om två dagar. Fortsättning följer.

PS. Eftersom det de senaste dagarna blivit trendigt att prata om Bob Dylan-män måste jag tyvärr erkänna att jag inte är en av dem. Jag trodde att jag var det tills jag träffade några riktiga exemplar. Jag har bara sett Dylan live en gång och min bootleg-samling kan räknas på ena handens pekfinger. Trots detta tillkortakommande - tack för din uppmärksamhet! DS.

Läs mer om Bob Dylan:

Bob Dylan för nybörjare

Dagens i-landsproblem: Bob Dylan

Bob Dylan ställer ut konst i Köpenhamn

Självbiografin Chronicles Volume 1

Bob Dylan pratar Together Through Life

Bob Dylan gör omklädda klassiker i Malmö

Bob Dylans 40 bästa låtar?

Nytt från Bob Dylan

Nygammalt från Bob Dylan

Intervju med Bob Dylan

Bob Dylan - World´s Greatest Grandfather!

Bob Dylan vs Joakim Thåström

No Direction Home, del 1

No Direction Home, del 2

Bob 65

Texten publicerades ursprungligen i Smålandsposten i en kortare version.