Reportage: Korröfestivalen 2015

I den lilla lummiga hantverksbyn Korrö mellan Linneryd och Älmeboda bubblade det av aktivitet när Sveriges största folkmusikfestival ägde rum för 31:a gången. På programmet stod mängder av musik, sång, dans, folkliv och förstås lite regn. Vissa år har det rent av varit svårt att veta om man står på en gräsmatta eller i Ronnebyån. I år höll det sig mer eller mindre på en rimlig nivå, även om det ibland blir små skutt här och där för att skona skorna. Många besökare är lika återkommande som festivalen och vet vid det här laget att Korröfestivalen är latin och betyder nederbördsgaranti. Alla ponchos och paraplyer gör det till en färgglad festival. Vill man skydda sig mot regnet kan man också slinka in i ett tält eller två och köpa skivor med någon av alla artister som framträder. Det finns även tröjor och böcker. Vill man äta finns förutom restaurangtältet bland annat en vagn det står mögel på. De som vågar beställa ser nöjda ut.

Musiken på plats har som vanligt imponerande bredd. Från musik som är så ny att den mer eller mindre skrevs på vägen till festivalen och eventuellt kommer på en skiva i framtiden till ballader som sjöngs innan Magnus Ladulås tappade sin första tand någon gång i mitten av 1200-talet. Folkmusik gör ofta ett harmlöst intryck men vissa av de gamla balladerna har berättelser så blodiga att en genomsnittlig Iron Maiden-text låter som Är Du Kär I Mig Ännu, Klaes-Göran? i jämförelse.

För de som till övers inte gillar våld, blod och ond bråd död finns det danskurser också. Är du nyfiken på att lära dig dansa Jössehäradspolska? Då har du kommit rätt! Riverdance? Då önskas det att du har skor med hård sula, men har du inte det får du vara med ändå. Vill du lära dig spela cajon (en sån där trälåda som man sitter på och spelar rytm med) finns det också. Och har du glömt din egen cajon hemma - eller av någon konstig anledning inte äger någon - går det att hyra en för en billig peng. Lägg till detta kurser för både barn och ungdomar i musik, dans och instrumentbyggande så får du en vecka för hela familjen. Två trevliga och hjälpsamma killar som lotsar på parkeringen vill förresten att jag nämner Nöbbele BK. Det är inte FK Älmeboda/Linneryd, men nästan. Nöbbele BK, alltså.

Och det säger ändå något om musikens inneboende kraft att vädret trots allt inte påverkar humöret. Under lördagen är det smockat framför scenerna redan tidigt på eftermiddagen och det beror inte bara på att det finns tak att gömma sig under.

***** 


 
Världsmusik
Glide
Restaurangscenen
Betyg: 4

 För tre veckor sedan var Peter Bryngelsson i Säljeryd och gjorde polska av Jimi Hendrix. Nu är han i Korrö med en konstellation bestående av musiker från trakterna runt Syrien, Irak och Ukraina. Hur går det ihop? Hur är svårt att säga, men att det går ihop är tydligt och precis som sig bör på festival så rycker det i benen. Musiken är underbart rytmisk och lika svår att beskriva som lätt att njuta av. Musik från arabvärlden, Grekland, Ukraina och Japan blandas. Och självklart spelas den ryska nationalsången (också, påpekar Bryngelsson, känd som hockeylåten) i en märkligt gripande version. Denna saliga blandning av stilar framförs dessutom på instrument med namn som nästan går att uttala.

Folkmusik
MP3
Stora dansbanan
Betyg: 3
Mattias Perez, Nina Perez och Mia Marin spelar mycket polska och schottis. Om ni inte var på plats och undrar var det är för sorts musik heter en av deras två skivor Dansa! Dansa! och det är en bra beskrivning. Arrangemangen rymmer många detaljer att fastna för och energin smittar. Att många sitter ner är inget som hindrar, det går utmärkt att sittdansa. Med en gitarr och två fioler framförs främst egenskriven musik - men den är del av en tydlig tradition. De tre musikerna är av den sorten som ler, har ögonkontakt och gärna skämtar mellan låtarna. Man blir varm inombords även om regnet som slår mot tälttaket ibland nästan hotar att överrösta musiken.

Folkmusik/Visa
Unaja
Logen
Betyg: 3 

Duon Unaja kommer från Finland med rykande färsk debutskiva. Med sång - ibland tvåstämmig och ofta väldigt vacker - och kantele (en sorts cittra som anses vara Finlands nationalinstrument med rötter på Karelen) och något som också kan vara en sorts cittra framför de drömska egenskrivna melodier med popinfluenser och spännande upplägg. Här möts lång tradition och samtiden. Maija Pokelan och Jutta Rahmelin föddes i början av nittiotalet och spelade redan ihop i olika band när de bildade Unaja. De börjar med en låt om världens födelse och berättar att de ofta utgår från traditionella texter som de tonsätter. Och bjuder de möjligtvis på Korröfestivalens första finska bluegrasslåt någonsin?

Läs mer om liknande: 

Säljerydfestivalen imponerar i det lilla

Samma text som förra gången? Korrö!

Världsmusikfestival i Växjö
Iron Maiden för nybörjare

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.