Psykjunta den tredje - regn, regn och Dungen

Redan första året 2013 kändes den lummigt inramade festivalen Psykjunta i Blädinge strax utanför Alvesta som en gammal bekant. Mycket av atmosfären fås på köpet av den gamla folkparken. Under två dagar i helgen spelade fler än 20 artister. Medans en konsert håller på förbereds nästa. Det finns tak över båda scenera. Och det är bra om det rent hypotetiskt skulle ha fräckheten att regna trots att det är sommar. Fredagen bjöd på fint väder, men på lördagen hittade regnet till juntan innan mörkret sänkte sig. Det fanns hörn av området som man borde undvika om man inte hade gummistövlar och/eller inte är så bra på att simma. Vill man inte bada kunde man till exempel på lördagskvällen istället lyssna på In Zaire. Där många band har en eller två tydliga influenser tycks In Zaire få in nästan hela rockhistorien i varje låt. Det skapar ett högljutt kaos det är svårt att inte gilla.

Under tak blir något av kvällens tema när regnet ställer till det. Men Psykjuntas kollektiva festivalhumör verkar inte påverkas. Å andra sidan - vilken svensk sommar är fullbordad utan regn? Och ännu mer - vilken svensk festival är fullbordad utan regn och poncho? Det är väldigt högt antal ponchos på plats. Publiken har bevisligen varit med förr. Men som en av de som kommer köra hem till en varm och torr säng är det svårt att inte känna med de som har tält - och det är många - som väntar på campingen. Men tills det är dags att gå och lägga sig (grattis till alla som har luftmadrass, ni kommer i alla fall flyta!) finns det både mat och dryck till rimliga priser. Och Psykjuntetröjor för de som behöver torra plagg.

Många är också de som väntar på Dungen. Dungen och Psykjunta har ungefär samma relation som Harley och Davidson. Dansbanan är full när de börjar spela - resten av området är mer eller mindre övergivet - och det beror inte bara på vädret. Om man däremot bokstavligt talat vill se Dungen krävs tålamod. Tyska animerade filmen Prins Achmeds Äventyr från 1926 visas och bandet sitter i mörker och spelar. Det var den tredje tecknade filmen som gjordes och den äldsta som finns bevarad. Musiken påminner om den Bo Hansson gjorde till Sagan Om Ringen. Kan förresten avslöja att Reine Fiske spelar barfota, om någon undrar. Efter filmens slut bjuder de på allmän begäran på ett lätt hypnotiskt extranummer som får Tyrolen att skorra och publiken att jubla. Och de vill ha ännu mer, men festivalen fortsätter på utomhusscenen och det är dags för ponchoarmén att göra sig redo för en ny omgång. 

Läs mer om liknande: 

Psykjuntas andra år lovar gott för framtiden 

Psykjuntas första år  
Träd, Gräs & Stenar spelade i en källare

Konsertrecension: The Amazing

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.