Säljerydfestivalen kan börja

Till och med om man utgår från småländska normer ligger Säljeryd ganska mycket mitt i ingenstans. Riksväg 27 slingrar sig förbi, bussar det står Rävemåla på passerar. På festivalens Facebooksida uppmuntras till samåkning. Inte ens myggorna tycks hitta hit. Alltså ska man förstås arrangera festival här. Med 92 (om alla hittar hit) bokade akter som spelar från den 27 juni till den 5 juli gäller det att vara väl förberedd om man ska orka hela distansen. Banden och artisterna pendlar mellan relativt okända till något mindre relativt okända. Några slumpmässiga nedslag i programmet: Milega Band, Kunza, Ikirya, Lyxbabian, Hanna Chawki, Alex & Therese och, tja, Skäggiga Damen. Något eventuellt släktskap mellan Lyxbabian och Hundrade Apan har inte kunnat bevisas men nej, det blir inget aptema i år heller.

Tidigt på fredagskvällen, festivalens allra första skälvande timmar, spelar Loda. De blandar jazz med visa och skriver sina egna låtar, varav en heter Säffle. Musiken är stillsamt svängig för att ibland oväntat tuta loss i frijazzartade partier innan den lika oväntat återgår till versen igen. Sången och musiken möts bitvis i en relativt liberal attityd till vilken tonart som är aktuell och ibland sticker det iväg med Yoko Ono-liknande dueller mellan röst och saxofon. Publiken är förvisso ganska tunnsådd så här i början. Musiken står inte riktigt i centrum, i alla fall inte än. Man får känslan av att området fortfarande håller på att fixas.

Liksom Korröfestivalen känns hela publiken som en stor familj, en väldigt stor familj. Och möjligtvis som en familj som inte skulle kunna passera utan att tullen borde intressera sig för vad som finns i väskorna. Hippienivån är ungefär så hög den kan bli. Man får känslan av att campingen på något sätt har lyckats föda en festival. Under fredagen är campingen ganska utspridd, men det sätts hela tiden upp tält. Eller försöks i alla fall. Ett gäng killar hjälps åt att sätta upp ett tält som det inte lär bli svårt att hålla värmen i om alla de som bråkar med pinnarna ska sova i det. Storlekarna pendlar annars mellan enpersonsvarianter och imponerande kreationer som skulle kunna rymma stora delar av Ingelstads befolkning om de skulle råka ha vägarna förbi.

För att återvända till festivalens Facebooksida. Där kan man läsa att massor av mirakel håller på att hända på gården. Med tanke på himlens färg kan ett av dem vara att det inte regnar en enda liten droppe under de timmarna undertecknad är på plats. Festen kan börja.

Mer om liknande:

Lite Yoko Ono i hängmattan?

Tillbakakaka var uppvärmning i Säljeryd

Korröfestivalen rekommenderas också

Frijazz är kul med Se & Hör

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.