tisdag, november 29, 2011

Tio år sedan George Harrison gick bort



Den kanske allra bästa repliken i filmen A Hard Day´s Night serveras av George Harrison. En journalist frågar honom what do you call that hair style? och han svarar Arthur. Jag vet inte varför, men jag gillar det. Även om Ringo Starr var den skalbaggen som hade enklast för att agera naturligt på vita duken var det George som gjorde bäst ifrån sig i filmbranschen. Han medverkade både i The Rutles och Life Of Brian - två av de roligaste filmerna som gjorts. Den sistnämnda finansierade han dessutom. Hans vänner i den engelska humorgruppen Monty Python Eric Idle och Michael Palin hade svårt att hitta finansiärer till sitt nya manus. George fick läsa det, gillade det och lär ha sagt I have to see this. Han betalade därför inspelningen. Det kan vara världens dyraste biobiljett.

Som låtskrivare stod George onekligen i skuggan av John Lennon och Paul McCartney. Men han skrev redan under sextiotalet saker som Don´t Bother Me (kanske min personliga favorit), Think For Yourself, Taxman, I Want To Tell You, While My Guitar Gently Weeps (missa inte ensam-med-gitarr-versionen på Anthology 3) och Long Long Long. Någon har sagt i vilket annat band som helst hade George varit nummer ett och det kan vara så. Men i The Beatles var han alltid lillebror. I en intervju konstaterade han sakligt Paul was always nine months older than me. Even today he´s still nine months older than me. John var ytterligare nästan två år äldre.

Lyssna på A Concert For George där några av hans närmaste vänner sjunger några av hans bästa låtar. Bland höjdpunkterna finns den för mig tidigare okända Sam Brown som gör en enorm version av den sentida höjdaren Horse To The Water. Här kan man dessutom tappa hakan vid insikten att sonen Dahni (med hustrun Olivia) ser mer ut som en ung George än vad George själv gjorde, och detta trots att han runt -63 såg extremt mycket ut som sig själv.

Han var förmodligen den som tröttnade först av alla på Beatles-hysterin (även om John senare gjorde mer väsen av sin brytning). Redan 1966 när bandet bestämde sig för att sluta turnéra började han kalla sig för trädgårdsmästare, snarare än musiker. Samma år sjöng han om att vara rik popstjärna och ändå tvingas betala skatt.

Året efter sjöng han i Within You, Without You om folk som vinner världen men förlorar sig själva. Då var han 24 år.

Den här motsättningen är ett genomgående tema i hans liv. Han var den andliga sökaren med ett stort intresse för snabba bilar.

1966 åkte han till Indien för att studera föreslog vännen och mentorn Ravi Shankar att han skulle odla mustasch för att maskera sig. Snart hade alla beatlarna gjort samma och det blev en viktig del av deras visuella framtoning kring Sgt Pepper´s Lonely Hearts Club. Även Georges intresse för Indien och meditation skulle få en viktig social funktion under deras senare år.

När The Beatles spelade in sin sista skiva 1969 bidrog han med Here Comes The Sun och Something. Den sistnämnda ansågs av både John och Paul var skivans höjdpunkt och blev också Harrisons första singel A-sida.

George brukar kallas den osynliga gitarristen. Han lät alltid känslan gå före tekniken och var ingen vräkig se mig, älska mig-typ. Hans ofta sparmakade gitarrsolon var dessutom perfekta komplement till Lennons mer skogshuggarartade sätt att spela. Den blandning av ballerina och skogshuggare de skapade tillsammans kan vara en av de mest förbisedda aspekterna av The Beatles ljudbild.

Mitt favorit Harrison-solo är förmodligen det i All My Loving. Det är dessutom ett av väldigt få gitarrsolon jag aldrig kan låta bli att sjunga med i (ja, sjunga med i, försök själva). Den där lilla knorren på slutet får mig att le varje gång.

Han fick ändå sitt erkännande som soloartist 1970 med trippel-LP:n All Things Must Pass som än idag är en av de bästa skivorna det tidiga sjuttiotalet har att erbjuda. Den sålde bättre än det årets skivor från John och Paul gjorde sammanlagt. Nu hade lillebror en gång för alla visat att han också kunde och kanske var det en anledning till att hans skivor efter det blev av mer varierad kvalitet. Intresset för turnéer och skivor var aldrig tillräckligt stort och brinnande för att skapa några mästerverk, även om han aldrig gjorde något som helt saknade värde. Men han prioriterade annat. Bland annat att vara hemma med sonen Dhani som föddes 1978 i äktenskapet med andra hustrun Olivia.

Riktigt avslappnad verkar han inte varit i en studio förrän bildandet av det anspråkslösa hobbyprojektet The Traveling Wilburys, som startades med några vänner (Tom Petty, Bob Dylan, Jeff Lynne och Roy Orbinson). Då behövde han inte vara mer än en i gänget och slapp stå ensam i rampljuset.

När George Harrison till slut förlora kampen mot cancern den 29 november 2001 regnade lovorden från fans, vänner och kollegor runt hela världen. Jag minns vad Keith Richards sa: I hope he is jamming with John. Det hoppas jag också.

Och för många var det ett litet hörn av barndomens eviga sommarlov som slocknade när den tysta tystnade för sista gången.

Läs mer om The Beatles:

Samlingsskiva med George Harrison - Let It Roll

The Beatles någorlunda alternativa Topp 10

Samtliga The Beatles-skivor släpptes remastrade 090909

Mer om de remastrade boxarna

It´s the bloody Beatles again

Läs mer om Revolver


Läs mer om The White Album


Om låten Hey Bulldog, ett borttappat mästerverk

Om Paul McCartney


Paul McCartney för nybörjare

Philip Normans biografi Shout! rekommenderas

John Lennon minns sina första 30 år i lång intervju av Jann Wenner

Om Philip Normans stora John Lennon-biografi

Geoffrey Giulianos biografi Lennon In America rekommenderas inte

En bisats om Lennon

Missa inte Eva Dozzis intressanta och välskrivna Jävla John

George Harrison är förresten nu också aktuell som huvudrollsinnehavare i Martin Scorseses dokumentär Living In The Material World som under 3,5 timmar går igenom Harrisons liv från a till ö. Rekommenderas. Scorsese har också, bland en hel del annat, gjort No Direction Home om Harrisons kompis Bob Dylan. Även han är musiker.

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida