Charlie Patton bjuder på tidsresa med stekt bacon

Charlie Patton (1891-1934) var en av sin tids stora bluessångare och gitarrister som fick ett stort inflytande på det som kom att kallas deltablues. Många skulle säga att han uppfann stilen och hans skivor sålde väldigt bra för sin tid (några år innan folk började ladda ner skivor). I Stephen Colt och Gayle Wardlows bok King Of The Delta Blues, The Life And Music Of Charlie Patton - den stavningen han själv föredrog, även om det står Charley på vissa av hans skivor - kommer vi honom nära via ögonvittnen från intervjuer gjorda främst i slutet av sextiotalet, en musikteoretisk analys av hans sätt att spela, sjunga och skriva och en skildring av de sociokulturella omständigheter han levde under.

Patton bodde t ex stora delar av sitt liv på Dockerys bomullsplantage vid Sunflowerfloden mellan Ruleville och Cleveland i Mississippi. Huvudbyggnaden finns fortfarande kvar och bluesälskare åker dit på pilgrimsresor. Patton bodde där även när han kunde försörja sig på musiken och inte behövde plocka bomull för att överleva, men han flyttade också runt och bodde i andra samhällen.

Boken innehåller också en sån där akademisk sektion där författarna idiotförklarar andra som skrivit om Patton. Det är, av någon anledning, tradition att analysera sönder folk som har samma inriktning på sin forskning som man själv har.

Boken ger en intressant bild av en man som ömsom skildras som omtänksam och egoistisk, talangfull och talanglös, traditionsbärare och förnyare. Han är svår att få grepp om och hans relation till den några år yngre följeslagaren Son House (1902-1988) verkar minst sagt ha varit en blandning av respekt och förakt. House tycker att Patton clownade sig för mycket på scenen, i den utsträckning det fanns en scen att stå på när man upträdde. Även den kände Robert Johnson (1911-1938), den långt senare stilbildande Howlin Wolf (1910-1976) och den för bara två veckor sedan avlidne Honeyboy Edwards (1915-2011) korsade vägar med Patton på Dockerys.

Patton var känd för sin effektivitet i studion och spelade in fler låtar under sina inspelningstillfällen än sina samtida. Han var under lång tid kontrakterad till skivbolaget Paramount och på grund av hans stora kommersiella framgångar var de noga med att han inte skulle försvinna till deras konkurrenter. Paramount var på den tiden ökända för sitt dåliga ljud och när man lyssnar på Pattons inspelningar idag kan man inte låta bli att fundera på varför någon tvunget skulle steka bacon precis vid mikrofonen när det var dags att spela in. Sina sista inspelningar gjorde han för skivbolaget ARC i New York bara 88 dagar innan han gick bort. Då var hans framförande inte längre lika kraftfullt, men det avsevärt bättre ljudet gör att även den oinvigde orkar lyssna på en hel låt.

2001 släppte Bob Dylan skivan "Love & Theft" som innehåller låten High Water (For Charley Patton). I samma låt citerar han även Robert Johnson (I believe I´ll dust my broom). Patton själv gjorde 1929 låten High Water Everywhere Part 1 som handlade om när Mississippifloden svämmade över 1927. Det är kanske hans mest kända och anses också vara hans bästa. När man läser boken hittar man förresten ett flertal titlar som känns igen från Dylan och det är inte en slump. Få samtida har sina boots så djupt nerstoppade i Mississippideltats lera.

Well, backwater done rose all around Sumner now,
drove me down the line
Backwater done rose at Sumner,
drove poor Charlie down the line
Lord, I'll tell the world the water,
done crept through this town
Lord, the whole round country,
Lord, river has overflowed
Lord, the whole round country,
man, is overflowed

- Charlie Patton

Läs mer om liknande:

Bob Dylan för nybörjare

Så spelar och blir du blues

Muddy Waters sköt ingen i Memphis, men är ganska bra ändå

Martin Scorsese har gjort en rejäl resa genom bluesens historia

Led Zeppelins klassiker Whole Lotta Love är onekligen lite snarlik Howlin Wolfs Back Door Man, ursprungligen utgiven på Chess Records

Myddys adepter i The Rolling Stones har också gjort bra liveskivor

The White Stripes kan också sin blueshistoria

Nisse Hellberg i Wilmer X var en av de som fick mig att börja lyssna på blues

Vem sjunger egentligen blues som ingen annan?

Det är kul med live-skivor

Country för nybörjare

Punk för nybörjare

Skäggrock för nybörjade

Jag har varit på bluesfestival i Mönsterås, Mississippi