Stå upp: Johan Rheborg

Johan Rheborg

Plats: Konserthuset 
Publik: 760 personer. 
Bäst: Tempot och antalet ämnen. 
Sämst: 15-20 minuter hade kunnat skalas bort.
Betyg: 3

Johan Rheborg är väletablerad som skådespelare och komiker, men inte lika fullt etablerad som stå upp-komiker. Kanske är det därför hans turné Säker på att jag är osäker – en standup om att inte veta kallas för en ”try out”. Ett försök. Är det möjligtvis ett sätt att minska kraven på föreställningen?

För det kan tolkas som ett tecken på osäkerhet, för att travestera titeln. Som att vi eventuellt får räkna med att han kommer av sig eller att det finns en svacka i mitten som kommer fixas senare. Det är onekligen en märklig premiss för en föreställning som är på turné. Det är inte som att det är en engångsföreställning, en provföreställning som bara råkar hamna just i Växjö.

Delar av aftonen handlar om hur föreställningen kom till och alla problem som krånglade till det. Lite om att gå på teater, turerna kring akademien och valet. Genomgång av gubbljud. Och om när Stefan Löfven väljer skinka.

Enligt programförklaringen ska huvudtemat för kvällen vara vem han egentligen är, Johan Rheborg, nu när barnen flyttat hemifrån och han och frun är själva. Om den fasen i livet. Publiken tycks å ena sidan vara i en ålder när eget boende inte är aktuellt än, och å andra sidan förmodligen kan ha sett både barn och barnbarn vandra ut till sina första amorteringar. Längs vägen får vi en genomgång om vilka sorters människor som bor i Stockholms olika stadsdelar. För herr och fru Rheborg ska välja var de ska flytta när de säljer boendet i Täby. Flytten visar sig riskera bli något av en kulturkrock även om det bara är en mil till innerstan.

Det är genomgående drivet och effektivt berättat. Rheborg saknar inte scenvana. När materialet bitvis haltar, de riktiga gapskratten uteblir, kompenserar han med passionerad leverans. Ibland imiterar han människor han mött, pratar med ljud snarare än ord och är bra på att skrika och grymta. Han förklarar att det är hans subjektiva tolkning av hur de pratar.

Om han är sig själv eller ”sig själv” får vara osagt. Men det känns att det är baserat på hans egna erfarenheter och upplevelser. Möjligtvis är osäkerheten hans egen, men särskilt personligt blir det inte. Den självrannsakande programförklaringen går lite om intet och slarvas bort. En timme går innan han nämner att barnen blivit stora och flyttat.

Det gör ju egentligen inte föreställningen sämre, men innehållet är inte är det som står på burken. Med komedi är det ändå till slut antalet skratt som räknas. Och där går Rheborg trots invändningarna i land. 

Läs mer om liknande: 

Stå upp: Henrik Schyffert

Killingpremiär på Dramaten

Stå upp: Johan Glans

Stå upp: Kalle Lind och Simon Gärdenfors 

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.