fredag, september 01, 2017

Skivrecension: David Rawlings

David Rawlings
Poor David´s Almanack
(Acony/Border)
Betyg: 4
För nytillkomna läsare kanske det är bäst att börja med en liten sammanfattning. Paret Gillian Welch och David Rawlings har gjort sex skivor under namnet Gillian Welch och två under namnet Dave Rawling´s Machine. Men nu är maskinen borta och Dave har blivit David. När de kallar sig Gillian Welch står David strax bakom Gillian, när de kallar sig David står Gillian strax bakom David. Rent musikaliskt är skillnaden ändå hårfin. Arrangemangen är lite större på Dave och Davids skivor, lite fler musiker medverkar. Men av de tre skivor som paret inte gett ut som Gillian Welch är det den här som låter mest Gillian Welch. Frågor på detta?
Det tar inte många sekunder i första låten Midnight Train innan Gillians stämsång dyker upp. Och i Cumberland Gap sjunger de varannan vers och backas upp av både trummor, orgel, bas och elgitarr. Som alltid låter allting självklart, enkelt och otvunget. Men så är de också irriterande musikaliska. Ain´t it easy when you know how?  
För oss som redan förälskat oss i duons blandning av country, gospel, blues och amerikansk folkmusik är Poor David´s Almanack ett perfekt ljudspår att möta säsongens första gulnande löv, långa promenader och allt tidigare kvällar med. Tack och på återhörande.

Läs mer om liknande:

Etiketter: ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida