Skivrecension: Tinariwen - Elwan

Tinariwen
Elmar
(Wedge/Border)
Betyg: 4

Till er som redan hört Tinariwen - ni vet hur det låter. Det är samma lätt hypnotiska rytmer, samma möten mellan elgitarrer och traditionella afrikanska instrument. Samma närmast transcedentala monotoni. På grund av det politiska läget i Mali befinner sig kollektivet Tinariwen i exil och skivan är inspelad i Frankrike, Marocko och Kalifornien. Skivans titel Elmar betyder elefanter och refererar till de politiker som försvårar läget i det kanske närmaste medlemmarna i nomadstammen Tuareg har ett hem där de rör sig mellan Mali och Algeriet.

Texterna är denna gång djupt politiska även om de "bara" skildrar medlemmarnas vardag, men eftersom de sjungs på tamashek är de svåra att förstå för en genomsnittlig smålänning. Sången låter ändå märkbart sorgsen och sårbar. Men Talyat, som betyder tjej, är i alla fall en kärlekslåt. I Nànnuflày dyker Kurt Vile och Mark Lanegan upp som gäster på gitarr och den sistnämnda sjunger till och med lite på engelska. It´s alright.

Även om texterna är tunga och mörka - av allt att döma - och musiken grundar sig i blues, om än inte som vi känner den, är det svårt att inte börja röra sig i någon sorts dans. Det där långsamma gunget med gitarrerna i centrum är oemotståndligt. Ett bevis på den eviga sanningen att ett ackord säger mer än tusen ord.

Läs mer om liknande:

Skivrecension: Tinariwen - Live In Paris 

Skivrecension: Kel Assouf - Tikounen

Skivrecension: Terakaft - Alone 
Tamikrest gjorde ett av årets bästa album 2013