Skivrecension: Rhiannon Giddens - Freedom Highway

Rhiannon Giddens
Freedom Highway
(Nonesuch/Warner)
Betyg: 4

Ibland är samtiden märkligt likt något vi borde lagt bakom oss för längesedan. Det är ett av temana på Rhiannon Giddens nya soloskiva. Giddens fick, eller borde i alla fall fått, ett genombrott med Carolina Chocolate Drops. Hon är en artist med rötterna långt ner i amerikansk folkmusik, ett uttryck hon behärskar så pass och känner sig så trygg med att hon vågar göra något eget med den. Freedom Highway är därför en skiva som kan tilltala både vänner av gammal blues, gammal folkmusik och ny americana - vad americana än är för något. Och hon har en röst som tar till exempel The Angels Laid Him Away bortom vad de flesta klarar. Röst och gitarr är allt som behövs när rösten och gitarren vet vad de håller på med. Julie har banjo och fiol och, tja, det är allt som behövs. Giddens auktoritet och tyngd finns där. Hon behöver varken skrika eller slå. Inte ens i gospeln Birmingham Sunday. Gospel brukar annars vara en ursäkt för att waila loss. Nog för att hon wailar, men inte mer än vad som behövs. Kören och orgeln ger rysningar. Det skulle gå att rabbla låttitlar tills korna kommer hem. Det är den sortens skiva.

Vi kan kallade det auktoritet. Vi kan kalla det pondus. Och trots att det bara gått två månader kan vi kalla det en av årets skivor.

You can take my blood, but not my soul - At The Purchaser´s Option

Läs mer om liknande: 

Skivrecension: Gillian Welch

Skivrecension: Shirley Collins - Lodestar

Konsertrecension: Nina - A Dangerous Story About Me And Nina Simone

Skivrecension: Rokia Traoré - Né So