Skivrecension: Ossler - Evig Himmelsk Fullkomning

Ossler
Evig Himmelsk Fullkomning
(Razzia)
Betyg: 4

Är det inte fel att Ossler släpper en skiva i mars, månaden när det vänder? Borde den inte kommit i oktober när allt går åt helvete och mörkret slickar fönstret tidigare och tidigare på kvällen? Det korta svaret är väl att nej, det kan aldrig vara fel att Ossler släpper skiva. Och det regnar och blåser i mars också.

Sju minuter långa Ingen Rök Utan Eld, en duett med Amanda Werne, inleder och redan där står det klart att den förtätade stämningen, som alltid tycks fånga stämningen i Berlins allra gråaste kvarter, är intakt. Thåström, som Ossler spelar med när han inte snickrar möbler eller gör egna skivor, låter nästan som Per Gessle i jämförelse. Så jävla tung är Ossler. Och inte på ett poserande Kentsätt utan bara på sättet hos någon som ibland kanske funderar lite för mycket på de stora frågorna. I nästa låt rimmar han surrealist och jihadist. Det går i brist på bättre att ta till ord som nerv och närvaro. Men så är skivan också inspelad live, dock utan publik, på Teater Galeasen förra sommaren.

Det är lockande att nämna skivans samtliga låttitlar och citera var och varannan textrad, det är den sortens skiva med den sortens texter, men lyssna istället. Och glöm inte att skönhet, herrejävlar vilken vacker musik han och musikerna gör tillsammans med producenten Christian Gabel, även kan finnas i det skeva. Och det är bara fegisen i mig som hindrar att sätta högre betyg.

Du öppnade en värld för mig
Större än den här
Konstruktioner som jag fångats i
Plockade du isär
- Helsingborg

Läs mer om liknande:

Konsertrecension: Ossler och hans band sparkar röv

Lundell i alla ära, men Ossler då?

Stas var 2013 år bästa skiva

Skivrecension: Nisse Hellberg - Vägen Västerut

Tack till Marie Fransson!