Skivrecension: Christian Kjellvander

Christian Kjellvander
A Village: Natural Light
(Startracks/ Border)
Betyg: 3

Jag höll på att skriva att Christan Kjellvander fortsätter framåt, men det är fel. Han gräver snarare där han står. Och de som gör det når förr eller senare fram till kärnan i sitt skapande, något som är sant, något som bara är deras egna. Något ingen annan artist kunnat göra. Kjellvander är förvisso ingen som uppfinner hjulet i sin musik, som ligger i framkant i utvecklingen. Men han ligger i framkant för sin egen utveckling, en utveckling som för varje skiva påverkas mindre och mindre av vad som händer utanför hans egna bubbla. På förra albumet - ja, det är album han gör, väldigt svårt att lyfta fram enskilda låtar - The Pitcher som kom 2013 jobbade han med en stråkensemble. I Kjellvanders värld var det ett stort avbrott. A Village: Natural Light låter luftigare, den har färre musiker.

Om han ofta jämförts med Townes van Zandt och Neil Young har han nu, på skiva nummer sex, nått en punkt där han i stort sett bara är Christian Kjellvander. Take it or leave it. Sverige är nog egentligen för litet för artister med den nivån av integritet. Det gör hans gärning än mer imponerande. Och som en trevlig bonus, för oss som har den läggningen, låter skivan fantastiskt. Då menar jag inte att alla datorprogram har gjort ljudet så rent som möjligt. Men rumsljudet, pojkar och flickor, rumsljudet. Värm er med den här raden från Dark Ain´t That Dark medans det blir ljusare ute: The dark ain´t that dark when there´s more than one heart.

Läs mer om liknande:

Konsertrecension: Deportees (Kjellvander var gästartist)

Ossler förtjänar också mer uppmärksamhet

Skivrecension: Anna Ternheim - For The Young

Country för nybörjare