måndag, augusti 01, 2016

Reportage: Kvällen när sanningen kom till Tyrolen

Emmylou Harris har sagt att country bara är tre ackord och sanningen. Var då möjligtvis lördagskvällshelaftonsföreställningen ögonblicket sanningen kom till Tyrolen? Musiken gick att kombinera med Småländsk burgerbuffé, slutsåld redan på förköp för de som är hungriga i värmen. Tre barer fanns för den törstige. Under fredagseftermiddagen rapporterades att aftonens stora dragplåster Jill Johnson har ställt in på grund av en rejäl förkylning. Hon kommer den fjärde augusti istället.
Växjöbördiga Moonshine Maladies inledde kvällen vid halv åtta. Namnet kan översättas som sjukdomar orsakade av hembränt. Femmannabandet hanterar både yeehaw, ballader och motorvägscountry. Det är tämligen smockat på Rotundan. Tyrolen erbjuder rent av det som ibland kallas folkfest. Vissa kör picknick i gräset. Men så är det också en närmast perfekt sommarkväll. Inte ett moln så långt ögat kan nå och inte en droppe regn på flera dar.
En helt annan upplevelse är Shoutin´ Red, till vardags Felicia Nielsen. Hon lockar in lyssnaren i en tidsmaskin med destination tjugo- och trettiotal och blandar enligt sin Facebooksida countryblues, folk och gospel. Allt detta ensam med gitarr och historieberättande. Hon är en jäkel på att plocka strängarna och sjunger dessutom på det tidstypiska genomträngande sättet, som det lät innan elektriciteten hittade till den amerikanska landsbygden. Det blir fotstamp i publiken. Hon kastar också in en svensk gånglåt från medeltiden.
Gabriel Kelley bor i Nashville, kommer från en liten stad i Georgia och var med i Jills Veranda. Han har hatt och en liten tamburin fastsatt på ena foten. Delar på begäran ut tips om hur publiken får lika rejäla skägg som han har. Dessutom pratar han svenska efter att ha varit utbytesstudent här. Och det var i Sverige han började skriva, även om han spelade redan som sjuåring. Kelley spelar en rad låtar från sin senaste skiva Lighter Shades Of Blue där titelspåret är en av höjdpunkterna och charmar med sitt mellansnack. I skuggan av sommarens nyhetsflöde håller han ett litet brandtal om att vi måste bli bättre på att ta hand om varandra. Det leder till en fin The Road I Ride som belönas med jubel. Han berättar också att en av hans stora hjältar spelar på Ullevi samma dag och gör en version av Atlantic City.
För några blev aftonen kanske lite haltande efter Johnsons sena avbokning, men både Tyrolen och den svenska sommaren, som äntligen kommit igång, är på sitt allra finaste humör denna kväll. Inte illa.

Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.

Etiketter: , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida