Konsertrecension: Den Svenska Björnstammen

Den Svenska Björnstammen 
Tid: Onsdagen den 29 juni. 
Plats: Linnéparken. 
Publik: Cirka 500. 
Längd: 50 minuter. 
Bäst: Kampviljan, både på scen och i publiken. 
Sämst: Regnet känns lite onödigt.

Sommar, sol och folkfest? Nej, kanske inte. Men i alla fall en av tre. Och publiken trotsat regnet och dyker upp trots att alla möjligheter till picknickmys är som bortspolad när Den Svenska Björnstammen inleder årets onsdagar i Linnéparken.

Sedan genombrottet 2011 med Vart Jag Mig I Världen Vänder, fler än 44 000 000 spelningar på Spotify, har de sju i kollektivet från Norrköping hunnit spela in tre skivor.  I kommunens broschyr kallas de ett av landets mest spännande liveakter. Nu ska det i rättvisans namn sägas att regn och onsdagskväll kanske inte är de bästa förutsättningarna, men björnarna kämpar på med den äran. Den rutinerade publiken kommer klädd i regnkläder, ponchos och paraply. Några tappra och/eller mindre vetande kommer med shorts, t-shirt och sandaler. Våga vägra regn? Kanske. När kollektivet säger att det är kul att det kom folk låter de genuint lättade.

Kollektivet, förresten. Ja, de är mer än ett band. De sysslar även med bland annat serier, bildkonst, ljudinstallationer, film och textil. Men någon grafisk formgivning av tyg blir det inte ikväll. Låtarna Ett Fel Närmare Rätt och Trumma Trumma dyker upp tidigt och hjälper till att hålla värmen. Bandet själva är klädda i shorts och t-shirts och ser mer ut som ett gäng vikarierande träslöjdslärare än några som nästan kan mäta sig med Håkan Hellström på Spotify.

Energin smittar av sig, i alla fall längst fram där ett försök till allsång lyckas med Vanligt, även om det inte sprider sig så långt bak i publiken. Det kan förvisso också bero på de numera smått absurda reglerna för volym i tätbebyggt område. Även långt fram går det utmärkt att ha ett samtal i normal ton.

Country presenteras som kvällens rockigaste låt, och visst, basen pumpar på rejält. Vi bjuds på ett helt ny nummer som var tänkt att släppas om två dagar, men det kommer inte hinna bli klart. Sista ordinarie blir fyrtiofyramiljonaren nämnd ovan och den möts av jubel.

Sedan följer ett närmast rörande bevis på att Den Svenska Björnstammen gjort ett bra jobb. Trots regn och plaskande strumpor krävs de på extranummer och avrundar med Mening. Möjligtvis vald för att den klockar in på blott åttio sekunder. Eller för att den är vacker i sin enkelhet och värdig avslutare. Och det finns inga dåliga väder, bara folk som inte kan simma. 

Läs mer om liknande: 

Norlie & KKV har också spelat i Linnéparken

Skivrecension: Nature  

Konsertrecension: Träd, Gräs & Stenar

Konsertrecension: Vit Päls

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.