Skivrecension: Kel Assouf - Tikounen
Tikounen
(Igloo Mondo)
Betyg: 4
Mer ökenblues av en Tuareg i exil? Ja, precis så. Kel Assoufs ledare Anana Harouna har levt i exil i Bryssel i tio år och den här skivan är ett resultat av det. För oss med lite otränade språköron är det svårt att avgöra. Och att döma av musiken är det fest från början till mål, rent av ännu mer än det brukar vara på den här sortens skivor. Kel Assouf är märkbart mer rockinfluerad än till exempel - för att ta ett tydligt exempel - Tinariwen. Drivet framåt är tydligare, rytmen är inte lika bakåtlutad. Ibland har de nästan ett glamrockstamp. Europa, med sitt stopp/start-riff skulle kunna vara Led Zeppelin. Men egentligen var det tvärtom - det var Zeppelin som inspirerades av musik från Norra Afrika. Layla skulle kunna vara något Peter Greens upplaga av Fleetwood Mac varit inblandad i, och inte bara för att riffet påminner om Oh Well. Lab har en krypande (mar)drömsk stämning.
Skivans titel kan översättas som konstig värld eller överraskning. Bara att välja, men det ena behöver inte utesluta det andra. Blandningen av elgitarr, orgel och traditionella instrument som tinde, en sorts handtrumma, och Maghrebikastanjetter gör det här till en lika märklig om självklar upplevelse. Och nej, jag vet fortfarande inte vad det är som gör att en inavlad smålänning blir så berörd av den här musiken.
Läs mer om liknande:
upplagd av Ola Claesson
11:25:00
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida