Skivrecension: Laakso - Grateful Dead

Pop 
Laakso 
Grateful Dead 
(Adrian/Border) 
Betyg: 3

Först den dåliga nyheten. Trots skivans titel finns här inga halvtimmeslånga jam som inte riktigt vet var de är på väg. Sedan den glada nyheten. Trots skivans titel finns här inga halvtimmeslånga jam som inte riktigt vet var de är på väg. Laakso är förmodligen mest känt som bandet Markus Krunegård var med i innan han blev solo, och närmast folkkär, på svenska. Det här är deras första fullängdare på nio år och Krunegårds berättarglädje sticker ut oavsett språk. Musiken, producerad av Jari Haapalainen, är charmigt skramlig pop med rufsigt hår och skrålvänliga refränger. Både Breaking Up With Friends och andrasingeln So Happy So Sad är lika fina som årets första vårdag. Mycket variation blir det kanske inte, varken i ljudbild eller låtar, men de är bra på det de gör. Time Of My Life har en härligt spretig gitarr som river upp ljudbilden. Är ni i en ålder där den perfekta indieförfestskivan är en prioritet kan ni sluta leta. På Grateful Dead finns ett gäng refränger som går att sjunga med i nästan innan man hört dem. En låt heter, för enkelhetens skull, Wohoo.

Lyssna också på: Brainpool – Stay Free (1996).

Läs mer om liknande:

Konsertrecension: Markus Krunegård

Eldkvarn delar hemstad och producent

Brainpools pop håller fortfarande

Grateful Dead var med på det första rocktåget

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.