Skivrecension: Michael Messer´s Mitra
Michael Messer´s
Mitra
Call Of The Blues
Knife Edge Records, KER CD001 (53 min)
Call Of The Blues
Knife Edge Records, KER CD001 (53 min)
1968 åkte Brian Jones till Marocko för att spela in
lokala musiker (och förmodligen röka rejäla mängder böckling, men det är en
annan text). Frågan är om Beggars Banquet låtit som Michael Messers Call Of The Blues om Mr
Jones åkt till Indien istället. 2013 åkte Messer till Mumbai för att
uppträda på en festival och innan han åkte hem igen kom han i kontakt med
Manish Pingle, en av de stora indiska slidegitarristerna. Musikaliskt tycke
uppstod. Någonstans på vägen kom även Londonboende tablaspelaren Gurdain Rayatt
med i gänget. På skivan medverkar även Richard Causon på piano och orgel som
svänger rejält.
Skivan inleds med Fred
McDowells You Got To Move, för att fortsätta på Stonestemat. Muddy Waters
bidrar med Rollin´ And Tumblin´ och I Can´t Be Satisfied. I övrigt blandas JJ
Cale med traditionella ragor och eget. Messer har varit med och skrivit Lucky
Charms som under sju minuter bygger på och blir mer och mer hypnotisk utan att
lämna det G-ackord den startar på. John Lee Hooker ler i sin himmel. Om Led
Zeppelin gjort Kashmir mer akustisk kanske den låtit så här?
Vad Messer gjort är att packa ner Mississippi och
Chicago och tagit med det till Indien, även om skivan är inspelad i London. Och
även om det är lätt att missta den svängigt avslappnade atmosfären för en
klackspark är det i så fall en väldigt roande sådan. Spelglädjen är påtaglig,
något som inte är så vanligt som det borde i samtida blues. Det är svårt att
inte bli varm i hjärtat – och nog rycker det i benen. Glöm inte rökelsen.
Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen på www.jeffersonbluesmag.com
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida