Ojämn rock´n´roll-resa har höga toppar
THE REFRESHMENTS, NISSE HELLBERG, SVEN ZETTERBERG och LINDA GAIL LEWIS
Plats: Konserthuset.
Tid: Tisdagen den 18 november.
Publik: Nästan 400.
Längd: 140 minuter med paus.
Jesus
och rock´n´roll var länge fiender. 1957 släppte kung Elvis den första
av Presley en julskiva och visade att julen och rock´n´roll ändå gick
att kombinera. Elvis Presley var förstås ytterst tvivelaktig från ett
moraliskt perspektiv. Att han var djupt religiös och uppväxt med gospel
var inte en ursäkt för att förleda oskyldiga ungdomar i fördärvet.
2012 är inte längre rock´n´roll djävulens verktyg. Någonstans på
vägen blev musiken en representant för den gamla goda tiden när saker
minsann var som de skulle. Ikväll tar det ett tag innan det blir som det
ska, men framåt What A Merry Christmas This Could Be och Christmas Wishes börjar The Refreshments slappna av och
gunga. Bandet självt är däremot överlag märkligt stillastående på
scenen. Sångaren Joakim Arnell verkar mer lös och ledig när andra
sjunger och han slipper stå i fokus. När Linda Gail Lewis kommer in och
sjunger sin brorsas Whole Lotta Shakin´ Going On svänger hennes piano så
mycket att Västra Esplanaden förvandlas till en rondell.
Nisse Hellberg sjunger inga jullåtar, men han lyckas på något sätt
få det till att Håller Min Dörr På Glänt handlar om att hålla dörren på
glänt för tomten. Första halvan slutar med The Refreshments
mest kända låt Miss You Miss Belinda och andra halvan inleds av Sven
Zetterberg. På slidegitarr endast uppbackad av Antell på ståbas med
glitter på sjunger han Blues At Christmas och ser till att
Chicagobluesen lever vidare. Zetterberg har en häftig pondus, till synes
utan att anstränga sig.
The Refreshments fortsätter med - för att
återknyta till Elvis - Just Because och Blue Christmas, men den
sistnämnda görs i en märkligt urvattnad version, långt ifrån den illa
dolda ensamhet Elvis version besitter. Men vi får en vackert finstämd
version av The Bands Christmas Must Be Tonight, även om de inte kan enas
om texten. Antell och Lewis sjunger duett i Just Me And You och
Hellberg återvänder med Zetterberg på munspel i Nån Måste Få Jobbet Gjort som är en av kvällens höjdpunkter.
Konsertens första halva har bättre tempo än den andra och när alla
musikerna återkommer för extranummer har en del av publiken valt att gå.
Allt avslutas med White Christmas och Chuck Berrys Run Rudolph Run och
de som är kvar står upp och applåderar. Seger till slut, trots allt.
Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida