lördag, november 18, 2017

Konsertrecension: Torsson

Torsson
Plats: Palladium i Växjö.
Publik: Fullsatt.
Bäst: Att Torsson gör världen lite gladare.
Sämst: Att Bo Åkerströms morgonrock tycks gått i pension.
Det fjärde bästa bandet i Lund, till vardags mer känt som Torsson, är på besök i Växjö en regnig fredag i november. Att kalla det turné är att ta i, de gör lite spelningar här och där då och då. De är lite som Fantomen. För det finns dagar när Bo Åkerström går på stadens gator som en till vardags helt vanlig professor vid biomedicinskt centrum i Lund. Men ikväll är han sångare, gitarrist och skarpsynt skildrare av vardagen i Torsson.
De inleder med Lena Green, Elmia Jordbruksutställning och Max & Nisse. En inledning så stark att en McCartney eller Springsteen skulle tvingas lägga på ett kol. Sedan förstås som sig bör en låt om den svenska läroplanen.
Det blir nya låtar också. Den Stora Smällen från förra årets fyrtioårsjubileumsskiva är en av höjdpunkterna. Och självklart får vi Det Spelades Bättre Boll som rent av blev en hit på riktigt. Rock, rhythm´n´blues och country blandas under kvällen. Ibland rockas det rejält med tre gitarrer.
Att gilla Torsson är som att tillhöra en hemlig sekt, en sekt i en värld som förvisso är lik den riktiga världen, men annorlunda. Lite långsammare, varmare och snällare. Kanske är det därför vi älskar dem. Oavsett vad som händer fortsätter Torsson vara Torsson.
En ständig fråga om Torsson är om de är på allvar eller på skoj. Och svaret är att ja, det är de. Kvällen slutar med stående ovation. Förstås.

Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.

Etiketter: , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida