Konsertrecension: Urban Turban

Urban Turban
Plats: Kafe De Luxe. 
Tid: Fredagen den nionde december. 
Längd: Femtio minuter. 
Publik: Ett fyrtiotal. 
Bäst: Att något som inte borde funka visar sig vara självklart. 
Saknade mest: Mer, mer och sedan gärna lite till.

Begreppet kult används i allt märkligare sammanhang. Men Urban Turban, ikväll med nio personer på scenen, är en företeelse ute i marginalen som de flesta inte känner till. Enligt Kafe De Luxes hemsida är det den gode Urbans första spelning på tio år. Hur det kommer sig att den utspelas just i Växjö kan man fråga sig, men något svar lär man inte få. Peter Bryngelsson, en av svenskt musiklivs mest älskvärda original och något av ett levande musiklexikon, är till vardags lektor i musik i Stockholm. Men han har sommarstuga i landsbygdsmetropolen Älmeboda.

Även som ett fan av Urban Turban är det svårt att  veta vad som väntar. Svenska folkhemsschlagers översatta till och framförda på persiska? Visst. Sångerskan Shamim Naghede tar täten. Det är inte, milt uttryckt, det gamla vanliga, men två långa traditioner möts. En unik och rolig upplevelse blir sällan mer udda än så här. Och det som göms i gamla musikarkiv dyker förr eller senare upp hemma hos Peter Bryngelsson, heter det ju. Det svänger även när det går lite långsammare och i sittande läge.

Det går att försöka sjunga med, i alla fall i den text på svenska som onekligen är mer bekant. De börjar med Sånt Är Livet. Kan ni tänka er den som akustisk persisk psykedelisk rock? Är Det Konstigt Att Man Längtar Bort Någon Gång fortsätter, Buffy Saint Marie gjorde originalet. När Bryngelsson bytt till elgitarr blir det låtar som tidigare gjorts av Kakka Israelsson, John Holm och förstås Thorleifs (självaste Gråt Inga Tårar med, passande nog, gråtande fioler) som skakar hand med Grateful Dead och Led Zeppelin. Men blir det ingen Lill Lindfors, undrar ni? Klart det blir, komplett med ökensand i skorna. Lyckliga Gatan som shuffle? Check. Jag Ger Dig Min Morgon? Japp. Det Börjar Verka Kärlek Banne Mig med grisig slidegitarr? Självklart. Och med sång på både svenska och persiska. Extranummer blir bland annat The Beatles, eller i alla fall riffet från Tomorrow Never Knows blandat med vad som än kommer i närheten. Genomgående väldigt underhållande.

Förresten. Om någon undrar hur det får plats nio personer på den relativt lilla scenen i kaféts källare är väl svaret att det egentligen inte gör det. Men finns det musikmagi finns det stjärterum. Och det är väl dags för ett statligt geniförklarade av Bryngelsson snart?


Läs mer om liknande:

Peter Bryngelsson med Glide

Peter Bryngelsson och John Holm tillsammans 

Peter Bryngelsson med Ragnarök

Led Zeppelin för nybörjare

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.