Miriam Aida Trio vinner med gungande charm
Tid: Måndagen den 24 september.
Publik: Ett trettiotal.
Längd: En timme plus paus.
Bäst: Det stillsamma bossanovasvänget och att den svenska visan plötsligt låter helt annorlunda.
Saknade mest: Några låtar till.
I år har det gått tio år sedan Miriam Aida
skivdebuterade med Jan Lundgren Trio. För den stora publiken är hon
mest känd för medverkan i Allsång På Skansen, men hon är också
programledare i P2 och turnerar flitigt - närmast landad från en
jazzfestival i Skottland via Höör. Senaste skivan innehåller
traditionella svenska visor framförda på ett eget sätt.
Sångerskan och hennes två musiker har en glad och varm utstrålning.
Trion består också av Mats Andersson på en mästerligt spelad sjusträngad
akustisk gitarr och Ola Bothzén på den förmodligen mest imponerande
samlingen slagverk Kosta sett. Inramningen är sparsmakad och lågmäld,
men de har en förmåga att spela och sjunga det som behövs och fyller
lokalen med mjuka ljud. Det är väldigt svårt att inte bli charmad - både
av musiken och framtoningen. Hur ska man annars reagera på en
brasiliansk bossanovaversion av Visa Från Utanmyra med sång på skånska?
Två så musikaliskt nyfikna föregångare som Jan Johansson och Monica
Zetterlund ler i sin himmel.
Trion (om)tolkar även bland andra Cornelis Vreeswijk, Georg Riedel,
Barbro Hörberg och ett flertal Olle Adolphson. De två sistnämnda görs på
portugiska. Jag sitter och retar mig på att jag känner igen låten som
framförs, men inte kan placera den. Det är en översatt Med Ögon Känsliga För Grönt. Vi får den vackra berättelsen bakom Ulf Peder Olrogs Violen Från Flen, faktiskt lika vacker som själva visan. Violen lever förresten
fortfarande och är 94 år. Det Strålar En Stjärna framförs också på
portugisiska. En upplevelse lika udda som oemotståndlig - och i
sammanhanget helt naturlig. Eftersom vi nog inte träffas mer innan jul
önskas vi dessutom en god jul.
Stora delar av publiken är i pensionsåldern och det är tydligt att
de uppskattar det gamla klätt i nya spännande färger minst lika mycket
som kaffet i pausen. Det är inte ofta Kosta får känna en doft av
Brasilien. Även om många av visorna är bekanta vågar jag påstå att de
aldrig låtit så här. Det är levande musikalisk nyfikenhet när den är som
bäst.
På sin veckolånga småländska världsturné besöker trion även Älmhult
(idag tisdag), Urshult, Ljungby och Norrhult. Gör er själva en tjänst -
ta chansen att uppleva Miriam Aida Trio. Man ler hela vägen hem. Minst. Och Feliz Natal!
Läs mer om liknande:
Texten publicerades ursprungligen i Smålandsposten.
upplagd av Ola Claesson
11:30:00
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida