fredag, november 20, 2015

Konsertrecension: Magnus Carlsson

Magnus Carlsson
Plats: Gibson Auditorium, Tingsryd.
Tid: Torsdagen den tolfte november.
Publik: 450 och fyllt.
Längd: 90 minuter.
Bäst: Kan han sjunga eller kan han sjunga?
Henrik Schyffert var en gång i Älmhult en helt vanlig onsdag och frågade vad han gjorde där. Nu är Magnus Carlsson i Tingsryd en helt vanlig torsdag. Han frågar sig inte vad han gör där, men svaret är julkonsert. Carlsson behöver inte någon närmare presentation. Barbados, Alcazar, Melodifestivalen, Så ska det låta och Melodifestivalen en gång till. Förra året släppte han sin – han påpekar att han verkligen gillar julen - femte julskiva Happy Holidays, inspelad i Los Angeles med en orkester bestående av sextio musiker. I Tingsryd får han sällskap av en fyrtio personer stor kör under ledning av Jennie Winquist istället. Men dit är det en timme.
Magnus Carlsson börjar avskalat med När Vi Närmar Oss Jul uppbackad av Magnus Ludwigsson på piano och Petra Wahlgren på fiol. Trion kör några amerikanska jullåtar som världens samlade sinatror tolkat. Låthantverk när det är som bäst. Och Carlsson kan verkligen sjunga, både med teknik och känsla. Det blir tydligt när det finns fler nyanser och mer klangbotten att lyfta fram än det kanske gör i en genomsnittlig Melodifestival-låt. Han sjunger Little Drummer Boy utan att försöka vara vare sig Bing Crosby eller David Bowie – två av alla som har gjort den, den finns på flera språk – utan gör en lågmäld version där Wahlgrens fiol får stort utrymme.
Carlsson avslöjar sedan att han gillar två skäggiga gubbar: Björn och Benny. Han tolkar Arrival som länge var en instrumentallåt innan den fick text för några år sedan av ena skäggiga gubben. Och en Björn och Benny kommer sällan ensam så det blir en till, följd av White Christmas som väl är oundviklig en sån här kväll. Carlsson lyfter fram melankolin och sorgen i texten och följer gör ett oväntat inslag till - Ave Maria. Han är, påpekar han, faktiskt klassiskt skolad. Bitvis är det mer klämmigt, lite mer firmafest-inför-jul-stämning. Christmas With You har några höga toner som förklarar de tajta byxorna och följs av ett medley.
 
När kören dyker upp efter en timme kör de först två låtar själva innan de tillsammans bland annat sjunger John & Yokos Happy Xmas (War Is Over) i en fin tolkning som blir sista ordinarie låt. Och ja, det är väl inte mer än rätt och rimligt att det krävs 40 kvinnor från Tingsryd för att ersätta en Yoko? Och tror ni det blir extranummer tror ni rätt.  Nog är O, Helga Natt en värdig avslutning på en värdig julkonsert?

Läs mer om liknande: 
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.

Etiketter: , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida