Fem myror är fler än två myror (bland blandband i bland)

Kassetten. Saknad av ingen, verkar det som. Förutom av mig. Jag vägrar skaffa CD till bilen och den stora anledning till att jag skaffade körkort en gång i tiden var att jag ville spela in blandband och köra runt och lyssna på bra musik väldigt högt. Jag inser att man kan göra blandskivor minst lika enkelt som man kan göra blandband, men det är inte samma känsla (that´s what she said). I förra (eller förrförra) numret av Mojo hade förresten Sonic Youth-mannen Thurston More samma åsikt och det kändes bra (that´s what she said).

Inte minst gillar jag kassetten för att man får tänka i 2x45-format snarare än i 1x80-format. Nu spelar det här förvisso inte någon roll om man inte är ute och kör i 90 min i sträck, men ändå. Dessutom är det alltid kul att hitta en låt som passar till den där lilla stumpen som alltid blir kvar på slutet (that´s what she said) av varje sida. Det är därför så många av mina blandband slutar med Elvis Presley. Jag har en samling med honom som har 20 låtar som klockar in mellan 1:28 (!) (det gick snabbare förr (that´s what she said)) och 2:24. Sedan finns den andra Elvis (Costello) och öppningsspåret Welcome To The Working Week (1:22) från hans debut My Aim Is True.

Oavsett vilken Elvis man väljer är det en stimulerande konstform (wait for it) att spela in blandband. CD-varianten kan man dessutom redigera efter hand, alla felvalda låtordningar går att ångra. Det kan man inte på kassett om man inte vill göra om hela tjofläsket. Vill man byta ordning på två låtar bredvid varandra kan man förvisso göra det, men möjligheterna är ändå mer begränsade. Stundens ingivelse har en större roll och det blir på så sätt ett bättre dokument över stunden.

Dessutom är det alltid lika kul att gräva runt i sin skivsamling och hitta skivor man inte visste att man hade, skivor man inte hört på länge och den där låten på en i övrigt halvtaskig skiva.

Vissa låtar blir dessutom väldigt mycket bättre i ett nytt sammanhang. En låt som bara är bra i sitt ordinarie sammanhang kan bli ett smärre underverk om den placeras efter rätt låt. Det är en konst som jag inte tänker låta dö. Dessutom blev mitt senaste försök riktigt lyckat. Från Tom Petty till Al Green på bara 90 minuter.

Viva le kassett!

Dagens låt är Samson av Regina Spektor.