Då, nu och snart

Det var Karl Oskar-festival i Växjö i helgen. Egentligen handlar det bara om att sälja blaskig öl i plastmuggar till folk. Karl Oskar blandades nog in för att ge det hela lite historisk tyngd. "Okej, det är förvisso bara blaskig öl i plastmuggar. Men tänk på alla tappra småländska bönder som emigrerade för att slippa svält och ge sina barn en värdig framtid. En stor stark till!" Anledningen till att Kristina inte fick ge namn åt spektaklet var att hon bara gnäller om gamla Sverige och pratar med norsk brytning. Som äkta inavlad smålänning måste jag säga att det är ganska ovanligt med norsk brytning bland smålänningar, i alla fall i min släkt. Det har alltså inget med bevarandet av patriarkatet att göra (och absolut inget ont om Liv Ullmann, bara om hennes småländska dialekt).

Fredagen ägnades åt att ta farväl av en vän. Hon flyttade förvisso redan i början av sommaren, men det var först nu hon tömde sin lägenhet. Det blir lite gråare utan dig.

Farväl är adjö en smula, som några visa män sa.

Lördagen var som sagt trevlig (tysk invasion av Sverige, öl, The Band och Wilmer X), men jag är inte riktigt säker på varför vi sjöng på Uncle Fucka när vi gick ner till stan. Daniel? Söndagen ägnades mest åt att titta på den enorma Nybyggarna. Det kändes logiskt på ett poetiskt sätt. Har Max von Sydow någonsin varit bättre än i Jan Troells filmatisering av Utvandrarna och Nybyggarna? (Not till T % N: ja, jag vet att han var med i Blixt Gordon).

Det hade kunnat vara mina förfäder som åkte till Amerika, men det gjorde de inte. Mormor är född i Ljuders socken, samma som Karl Oskar och Kristinas resa började i. Jag hade kunnat bo i Minnesota och hetat Bob Kleeson. Då hade sidan hetat Ugly Ugly Words, förutsatt att jag ändå hade gillat skånsk rock med mycket munspel.

Dagens låt är Harvest Moon av Neil Young.