Ge mig bränsle, ge mig eld, ge mig det jag åtrår

Idag på jobbet använde jag uttrycket "nu har jag dragit mitt strå till stacken". Ungefär vid vilken tidpunkt i det svenska språkets utveckling började våra talesätt inspireras av myrornas vardag? Med tanke på förekomsten av strå och stack kan man i alla fall misstänka att det har något med myror att göra. Använder de metaforer inspirerade av vår värld?

- Nu är vi klara med drottningens boning inför vintern. (det här utspelas i oktober, kan vi säga).
- Japp. Nu har jag slagit min plåt till bilen!
- Plåt? Bil?
- Ja, du vet sådana där brummande plåtsaker som de där människorna kör runt i? De där människorna som alltid kissar på våra stackars stackar när de är ute och joggar i elljusspåret på Teleborg i Växjö?
- Det var en rolig metafor!
- Tack.
- Jag har aldrig hört det uttrycket innan.
- Nej, varför skulle vi göra den liknelsen. Den känns lite långsökt. Det vore ju enklare om vi jämförde oss med någon slags insekt istället.
- Insekter?
- Ja, vi är väl insekter? Tillhör inte myrsläktet familjen insekt?
- Jag vet inte, jag har alltid tillhört familjen Johansson.
- Men jag menar liksom myran som ras...
- Jävla nazist.

Vid det här laget utgår jag från att ni förstått poängen i mitt resonemang och gör något annat istället.

Dagens låt är Passive Manipulation av The White Stripes.