Konsertrecension: The Big Five i Växjö Folkets Park
Om det går att tröttna på lätt översockrad julmusik gick det
redan på juldagen att råda bot på detta tillstånd genom att bege sig
till folkets park och ta del av The Big Five. Det sista av banden,
samtliga lokala, ut på scenen var Bullet (AC/DC 1980). Bland de andra,
musiken började redan vid halv nio, fanns namn som Devil´s Gun (AC/DC
1986) och The Killbilly 5´ers (countryhillbillypunkrock). Det är en
helkväll som rent musikaliskt är ungefär så långt från julaftonens
midnattsmässa i Rom det går att komma.
Trots att det finns
alkohol till försäljning i parken och klockan hunnit bli närmare halv
tio när eders utsände hittar fram kan ett flertal i publiken fortfarande
stå upp i den relativt fulla lokalen - eller den delen där ölen säljs
är i alla fall full. Näst på tur att spela står då E Hilterz som lanserar sig som Växjös kanske bästa Eddie Meduza-tributeband. Det är förvisso oklart hur många Eddie Meduza-tributeband
det kan finnas i en stad med 60 000 invånare, men bra är de oavsett
vilket. Och av publikreaktionen att döma delas den åsikten av många.
Detta trots att bandet väljer en och annan mer obskyr låt. Meduza var närmast overkligt kreativ under några år.
E Hilter var, vid sidan av Eddie Meduza, ett av många - MÅNGA - alias Errol Norstedt använde sig av. Och namnet Hilter ska alltså inte blandas ihop med A Hitler. Att E Hilterz lagt till ett z på slutet får dem kanske att se ut som ett dansband.Norstedt började sin bana i dansband, men E Hilterz bjuder i likhet med Meduza
när han var som bäst på en rejäl dos ronk´n´roll av ädlaste märke - och
vissa inslag av någon sorts disco och till och med en jullåt. Och
aldrig förr har så få spelat så många låtar om Mats Olsson för så många
på så kort tid. Medleyt avslutas förresten med några toner från
Metallicas Creeping Death.
E Hilterz
följs av Rövbajs, jodå så att. Redan av namnet att döma kan man ana att
nivån kommer sänkas ytterligare. Utvalda textrader: håhå, god jul, alla
barnen ska få bajs och: puss på dig min toalettstol. Det finns en tydlig
brun tråd i texterna. Alla i bandet är maskerade och klädda i overaller
alternativt en jätteblöja. Låtarna är hårdrock med punkig snabbhet och
en och annan dansbandslåt (igen). Publiken äter ur deras händer.
Publiken
röjer vilt på bandens uppmuntran och det är svårt att hitta folk som
sitter i hörnen och läser poesi. Konsertåret 2014 må närma sig slutet,
men det är en högljudd nedräkning och det är som det ska. Nu tar vi en
kopp kaffe på det här pojkar.
Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida