måndag, mars 11, 2013

Se gammal blues på nytt sätt

File:Blindlemonjeffersoncirca1926.jpg
Blind Lemon Jefferson, Blind Willie McTell, Blind Willy Johnson, Blind Blake, Blind Boy Fuller, The Blind Boys Of Alabama, Blind Teddy Darby, Blind Joe Reynolds, Blind Roosevelt Graves, Blind Gary Davis. Listan är lång. Ser ni ett mönster? Varför fanns det så många bluesmusiker som var blinda? Eller – varför blev så många blinda musiker?
Om man var blind i USA i början av 1900-talet var ens försörjningsmöjligheter starkt begränsade. Något socialt skyddsnät fanns inte. Om man var blind och dessutom färgad var möjligheterna ännu mer begränsade. Hade man då musikalisk talang var det ett bra sätt att kunna försörja sig.
Först ut av namnen ovan var Blind Lemon Jefferson. Han debuterade redan 1925 och var så framgångsrik att han sammanlagt fick släppa nästan 80 skivor, som på den tiden var stenkakor. Det här skapade en våg av bluessångare. Ofta var de ensamma med gitarr. En av de låtar från hans repertoar som fått längst liv är Match Box Blues. På femtiotalet gjorde Carl Perkins en snarlik låt som han kallade Matchbox, som The Beatles senare gjorde en cover på. Då var det Perkins som angavs som låtskrivare. 
Den numera betydligt mer kända Robert Johnson – som sägs ha gått ner till korsningen vid midnatt och sålt sin själ till djävulen i utbyte mot sin musikaliska begåvning – släppte bara elva skivor under sin livstid. När han släppte sin första skiva 1937 hade pionjären Jefferson redan varit död i åtta år.
The Blind Boys Of Alabama bildades i slutet av trettiotalet, men fick vänta tills åttiotalet innan de fick sitt stora genombrott. Bandet finns fortfarande och två av originalmedlemmarna turnérar så mycket som hälsan tillåter. Förra sommaren uppträdde de i Göteborg.
Vid årsskiftet 1962-63 gjorde en sångare kallad Blind Boy Grunt några inspelningar som senare gavs ut av den amerikanska folktidningen Folkways. Låtarna John Brown, Only A Hobo och Talking Devil bevarades för framtiden. Skivan har nu ett rejält samlarvärde. Blind Boy Grunt är nämligen mer känd under namnet Bob Dylan.
Läs mer om liknande:
Publicerades ursprungligen i Funkisvärlden.

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida