Semesterrapport
Oftast fint väder, promenader, fikor och lugn och ro. Läser böcker, lyssnar på musik och bara njuter. Har sedan sist läst även Woody Allens För Egen Hand. Den var så löjlig att man måste tycka om den. Här kommer ett exempel från boken (på engelska, som jag också behärskar (pratar även flytande engelska med dansk brytning, det kan låta så här: eau aue, vau faeeen?, men det kanske inte har med saken att göra?)):
Perhaps no writer has created more fascinating and complex females than the great scandinavian playwright Jorgen Lovborg, known to his contemporaries as Jorgen Lovborg. [...] Lovborg´s work can be divided into three periods. First came the series of plays dealing with anguish, despair, dread, fear and loneliness (the comedies); the second group focused on social change (Lovborg was instrumental in bringing about safer methods of weighing herrig); finally, there was six great tragedies written just before his death, in Stockholm, in 1902, when his nose fell off, owing to tension.
Så håller det på. Att Allen gillar Ingmar Bergman visar sig även i en dialog mellan en man och döden (han driver onekligen ovan med det svenska svårmodet). Mannen vill spela schack för att kunna vinna en dags liv till, men döden kan inte reglerna och de får nöja sig med att spela kort. När döden förlorar, något snopet, tvingas han låna pengar av mannen för att kunna ta in på ett motell över natten och återvända nästa dag.
The true test of maturity is not how old a person is but how he reacts to awakening in the midtown area in his shorts. What do years matter, particularly if your apartment is rent- controlled?
Ni förstår den existentiella nivån. Om ni gillar t ex Monty Python eller, säg, Woody Allen, borde ni falla pladask (jo, faktiskt - pla-jävla-dask!).
Är ni sugna på nästan 500 sidor - erkänn - av liknande texter rekommenderas alltså av ledande proktologer Woody Allens Complete Prose, eller, om ni föredrar svenska, På Egen Hand och Sidoeffekter (finns på biblioteket i Växjö, om ni har vägarna förbi).
Nästa bok i min sommaroperation titta-vad-intellektuell-jag-är blir Peter Englunds Ofredsår (tack Daniel som inte har någon sida, mnen jag länkar ändå).
Dessutom hoppas jag - förlåt mig- på lite regn så att jag med rent samvete kan sitta inne och se säsong fyra av The Shield (tack Nicklas).
Men först måsta jag köra hem och ringa Tommy (som inte förtjänar ett tack).
Dagens låt är Oliver Cromwell av Monty Python.
Perhaps no writer has created more fascinating and complex females than the great scandinavian playwright Jorgen Lovborg, known to his contemporaries as Jorgen Lovborg. [...] Lovborg´s work can be divided into three periods. First came the series of plays dealing with anguish, despair, dread, fear and loneliness (the comedies); the second group focused on social change (Lovborg was instrumental in bringing about safer methods of weighing herrig); finally, there was six great tragedies written just before his death, in Stockholm, in 1902, when his nose fell off, owing to tension.
Så håller det på. Att Allen gillar Ingmar Bergman visar sig även i en dialog mellan en man och döden (han driver onekligen ovan med det svenska svårmodet). Mannen vill spela schack för att kunna vinna en dags liv till, men döden kan inte reglerna och de får nöja sig med att spela kort. När döden förlorar, något snopet, tvingas han låna pengar av mannen för att kunna ta in på ett motell över natten och återvända nästa dag.
The true test of maturity is not how old a person is but how he reacts to awakening in the midtown area in his shorts. What do years matter, particularly if your apartment is rent- controlled?
Ni förstår den existentiella nivån. Om ni gillar t ex Monty Python eller, säg, Woody Allen, borde ni falla pladask (jo, faktiskt - pla-jävla-dask!).
Är ni sugna på nästan 500 sidor - erkänn - av liknande texter rekommenderas alltså av ledande proktologer Woody Allens Complete Prose, eller, om ni föredrar svenska, På Egen Hand och Sidoeffekter (finns på biblioteket i Växjö, om ni har vägarna förbi).
Nästa bok i min sommaroperation titta-vad-intellektuell-jag-är blir Peter Englunds Ofredsår (tack Daniel som inte har någon sida, mnen jag länkar ändå).
Dessutom hoppas jag - förlåt mig- på lite regn så att jag med rent samvete kan sitta inne och se säsong fyra av The Shield (tack Nicklas).
Men först måsta jag köra hem och ringa Tommy (som inte förtjänar ett tack).
Dagens låt är Oliver Cromwell av Monty Python.
upplagd av Ola Claesson
14:19:00
2 kommentarer:
Hej, detta är Thomas Ledin. Jag ska bara påpeka att jag har inte något med denna Daniel-person att göra. Vi träffades på en bar och började snacka, det är allt. Jag vet att han har pratat mycket om att vi "håller ihop" men det är lögn. Var snäll och länka inte till mig när det handlar om Daniel.
Tack på förhand, Thomas
Hej Tomas! Kul att du läser min sida. Ber om ursäkt om jag trampade på en öm tå. Det var inte min medvetna handling. Vill avslutningsvis säga att ditt namn stavas utan h. Hoppas du gillar läget.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida