Skivrecension: U2 - Songs Of Innocence

ROCK
U2
SONGS OF INNOCENCE
(ISLAND/UNIVERSAL)
Betyg: 3

Mycket kring U2s första skiva på fem år har handlat om hur den plötsligt fanns hos alla Appleanvändare vare sig de bett om det eller inte. I vissa kretsar är det en nationalsport att hata U2, och oftare för vad de - och framförallt Bono - representerar. Men musiken då? Som det väl ändå borde handla om. 

En sak man måste ge irländarna är att de bortsett från The Edges gitarrljud till mångas förtret vägrar leva på gamla meriter. Den här gången tittar de ändå tillbaka, framför allt i texterna som Bono sjunger med nyfunnen och välkommen lågmäldhet. För många sentida U2-låtar har sänkts av hans överdrivet skrikiga röst. Nu ser han tillbaka på sin barndom och uppväxt med ett bitvis intimt tonläge. 

Temat barndom är väl rimligtvis också vad skivans titel syftar på. För att komplettera referensen till William Blakes Songs Of Innocence And Experience ryktas det att de snart ska släppa en skiva till som då antagligen ska heta just Songs Of Experience. Men å andra sidan säger U2 i samband med varje skivsläpp att de har en skiva till klar - och sedan dröjer det ändå fyra-fem år till nästa släpp. Så håll inte andan. 

Bandets musikaliska rötter avhandlas i låtar som The Miracle (Of Joey Ramone), California (There Is No End To Love) som börjar som en hyllning till The Beach Boys och handlar om irländarnas första besök på amerikas västkust och Sleep Like A Baby Tonight som börjar med ett tydligt lån från Kraftwerk.

Raised By Wolves handlar om fyra bilbomber som i maj 1974 dödade 33 personer i Dublin och Monaghan. En av dem befann sig på Talbot Street och den då 14-årige Paul Hewson - numera mer känd som Bono - klarade sig oskadd för att han för en gångs skull cyklade direkt hem efter skolan istället för att bege sig till skivaffären som bomben var placerad utanför. En av hans kompisar hade inte samma tur. Kompisen överlevde men märktes för livet mentalt. Texten innehåller till och med registreringsnumret på bilen som bomben var placerad i.

Han sjunger också om kvinnorna som format honom. Vackra Song For Someone handlar om hans fru Ali och Iris (Hold Me Close) om modern som gick bort när Bono var 14. Det var av allt att döma inget bra år för honom.

Är låtarna inte i klass med ljudmässigt besläktade Achtung Baby - blivande liveklassiker att lägga till de gamla är svåra att hitta - så är de ett rejält kliv i rätt riktning från 2009 års misslyckade No Line On The Horizon. Den gången fanns det intressanta idéer och ljud som inte hade någonstans att ta vägen. På Songs Of Innocence finns det dessutom minnesvärda melodier att blomma ut i.

Lyssna på: Song For Someone, Sleep Like A Baby Tonight och This Is Where You Can Reach Me Now.
Läs mer om liknande:
Punk för nybörjare
The Beach Boys för nybörjare
Kraftwerks framtidsnostalgi är tidlös
Jag vill nog fortfarande se U2 live. Dessi?
Publicerades ursprungligen i en kortare version i Smålandsposten.