Magnus Betnér behövs

Plats: Konserthuset Växjö.

Tid: Lördagen 25 februari.

Längd: Nittio minuter.

Publik: Fullt.

Bäst: Hans konsekvent höga nivå.

Sämst: Inget banjosolo.

Saknade mest: Har han slutat hacka på Runar?

Magnus Betnér får en rejäl applåd redan när han hasar ut på scenen. Han är inte ensam svensk komiker att använda ilska som drivkraft, men han är tveklöst den största. I USA finns det en lång tradition av komiker som använder humorn som ett sätt att säga något om sin tid - Lenny Bruce (1925-1966) och Bill Hicks (1961-1994) är två av de stora namnen. Betnér har ett liknande upplägg. För några år sedan kommenterade han "muslimerna måste tåla att man skämtar med dem"-debatten och bevisade att det även i Sverige finns saker man inte får skämta om. Han drog in Astrid Lindgren i resonemanget och fick folk att gå i taket. Många tyckte han gick för långt, man får inte skämta om Astrid Lindgren. Och till slut var det de som tyckte han hade fel som bevisade att han hade rätt.

En Betnér-föreställning är en ståuppvariant av primalskriksterapi med samma renande känsla som att vara arg på något och lyssna på aggressiv musik. Det är konstruktiv ilska som ger möjlighet att skratta av sig frustration och hyckleri. Han tycks vara på ständig turné och man kan, oavsett om man skrattar eller inte, inte låta bli att imponeras av ambitionsnivån med ständigt nytt material. Ikväll bland annat med fokus på Melodifestivalen, kungahuset, barnuppfostran, politik, religion, media, japansk porr och en snedtripp i Amsterdam. Man känner igen de flesta ämnena, men han upprepar sig inte. För sin gråtande dotter förklarar han att han tackat nej till Let´s Dance: ”pappa är inte den sortens hora”.

För att inte bli lat och bekväm turnérar han numera också regelbundet i Storbritannien där han inte är lika känd. I början av mars prickar han mellan Karlshamn och Östersund dessutom av två datum i Belgien. Och det är bra. För Magnus Betnér behövs och ingen är bättre på att vara Magnus Betnér än Magnus Betnér.

Publicerades urpsrungligen i Smålandsposten.

Länkar och bilder vill inte funka - alltså kör jag utan länkar och bilder. Back to mono!