Mitt liv som 180 cm ren ondska

Säljare är onda människor. De (vi) vill inget hellre än att lura på den stackars ovetande kunden saker för flera miljoner kronor, saker som den stackars ovetande kunden inte har någon användning av. Det är vad vi säljare vill. Suga ut varenda krona ur plånboken, tömma kontot, flytta in i kundens hus, tvinga deras partners laga mat och förgripa oss på deras barn. Idag var det en kund som frågade:

- Har ni väskor?

Jag frågade:

- Är det någon speciell sorts väska du letar efter? Vad ska du ha den till?

Vi har allt från små ryggsäckar och datorväskor över till stora resväskor som man nästan kan krypa ner i. Det var därför jag frågade. Inte av någon annan anledning. Lovar. Kunden tittade misstänkt på mig och svarade:

- Bära grejer i.

Bra svar. Bära grejer i. Det visade sig till slut att han hade haft inbrott i sitt garage och blivit av med sina väskor. Jag reser mycket, förstår du. Jag förstod. Han hittade en väska som han gillade, men den öppnades på fel håll. Jag föreslog att han kunde vända på den (säljlektion 1: få kunden att skratta och slappna av, skapa en förtroelig atmosfär innan du biter honom/henne i nacken och börjar suga). Men han skrattade inte. Han skulle tänka på det och återkomma (kundlektion 1: för att bli av med en snudig säljare, om du glömt säga: jag tittar bara lite, säg istället: jag ska tänka på det och återkomma).

Kunden gick och jag kröp in i min grotta igen, otåligt väntandes på någon mindre nogräknad.