Låt Den Rätte Komma In, del två
Här skrev jag om att jag kanske inte skulle hinna läsa John Ajvide Linqvists Låt Den Rätte Komma In förrän biblioteket ville ha den tillbaka och det gjorde jag inte. Det löste sig ändå och nu har jag läst den, mer eller mindre i ett svep. Det blir så ibland. Boken blev omtalad som en roman om vampyrer och det är den, men den är samtidigt mycket mer om man så vill.
Missbrukarproblem, skilsmässor, mobbing, utanförskap, vänskap och kärlek får också plats. Skildringen av mobbing är träffsäker - rädslan för ord och slag, tillsynes bara för att man finns, hur osynlig man än försöker göra sig. Och jag kan relatera till rädslan, precis som författaren själv. Jag kan också relatera till glädjen i att hitta folk som förstår, även om jag inte känner någon vampyr - eller?
De otäckaste kapiteln är inte de som skildrar vampyrerna, de otäckaste kapiteln är de som skildrar människorna.
Boken har ett enkelt och naturligt språk. Debutförfattare är ofta antingen för medvetna om språket, de snurrar in sig och ska bevisa att de kan skriva, eller blir det tråkigt och platt. Ajvide Lindqvist faller inte i någon av dessa fällorna. Han använder språket väldigt effektivt. Han kan vara naturlig stilist, men troligt är att det ligger mycket arbete bakom enkelheten. Det finns författare som skriver ett helt liv utan att nå lika långt in och bli lika exakta med sina formulering. Det känns overkligt att det är hans debut - boken känns så självklar. Men även om debuten inte gjordes förrän 2004 tror jag han länge vetat om att han varit författare.
Ajvide Lindqvist nämner i den länkade texten ovan att detta, så vitt han vet, är den första svenska vampyr-romanen sedan Viktor Rydbergs Vampyren, som kom redan 1848. Den ligger på mitt skrivbord. Tack biblioteket! Sedan är det troligt att jag läser Hanteringen Av Odöda. Frågan är bara hur länge jag kan hålla mig.
Några minuter efter att jag kom hem från en cykelrunda öppnade sig himlen till tonerna av regn, åska och mer regn. Nu ska jag laga oxpytt med stekt ägg och rödbetor.
Dagens låt är Daybreak av Ebba Forsberg.
Etiketter: litteratur, livet, matfunderingar, vedur
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida