Konsertsommartider
Det började med Eldkvarn på Valborg, fortsatte med Metallica i Stockholm och folkmusikfestival i Korrö.
I lördags - efter att TKJ tjatade sig gul och blå för att få med mig - var det treackordsfest på Evedal i Växjö med Per Gessle. Han har ett bra band, Jens Janssons studsande trumspel gör de popigare sakerna väldigt drivna. Ljudet Av Ett Annat Hjärta och Puls via Gå & Fiska och Sten Sjöskog till pang-på-iga Fru Nordin och charmiga Kinkshyllningen Hannas Kärlekspil (tyvärr utan blåssektion) trivs bra med hans svängiga spel. Christoffer Lundqvists slide ger värme till vackra Om Du Bara Vill och MP:s gitarr i Ska Vi Älska Så Ska Vi Älska till Buddy Holly går förstås inte att undvika. Det går förresten heller inte att undvika Lundqvists Jimmy Page-övningar i introt till Alla Känslorna - Gessle tittar konstigt åt hans håll och kan inte hålla sig för skratt. Clarence Öfvermans är flyhänt, men synt sticker tyvärr lite i öronen i några av de gamla GT-låtarna. De slingorna ska spelas på Farfisa - annars ska de inte spelas alls. Christer Abrahamsson är ny i Gesslefamiljen men ser till att basen står sig i konkurrensen med tre gitarrer.
Man kan förmodligen ifrågasätta låtlistans feghet, Mazarin-turnén kaksommaren 2003 innehöll i alla fall några oväntade drag. Däremot spelas både GT och Mazarin-grejer som inte spelades den gången. Alltid något.
Man kunde ändå hoppats på Flickan I En Cole Porter-Sång, Småstad eller Faller Ner På Knä.
Men, va fan, natten är ung och vi får en ljuvligt gungande Jag Skulle Vilja Tänka En Underbar Tanke (kvällens bästa?), När Alla Vännerna Gått Hem med bara sång, gitarr och Helena Josefsson vackra andrastämma, en ösig Födelsedag, Blondie-discon Spegelboll, Tom Petty-doftande Det Hjärta Som Brinner och det är svårt att klaga. Det är också svårt att inte med jämna mellanrum imponeras av antalet hits mannen skrivit. Dessutom bra hits.
Jag misstänker att många i publiken hade köpt biljetter av nostalgiska skäl (t ex den lätt vingliga femtioåriga mannen vi stod bakom, hans fru såg lätt besvärad ut; förmodligen inte bara för att han envisade med att klappa i otakt). Men ungefär hälften av låtarna härstammar från 00-talet och rent musikaliskt är de ofta de verkliga höjdpunkterna. Det kan man inte säga om alla 28-åriga karriärer.
Slutligen vill jag hälsa Dr Leif att Valdemar Atterdag var i Visby 1361. Han var där förvisso redan året innan, men det regnade och han ursäktade sig då med att en inställd brandskattning också är en brandskattning.
Dagens låt är It´s Only Love That Gets You Through av Sade.
9 kommentarer:
Så, Tommy hängde med på Gessle? Och jag valde stanna hemma. Jag finner det förnöjsamt underhållande.
Lite lust efter Evedal hade jag räknat med, men oväntat nog ångrar jag ingeting. Även om Staffan inte är någon Per-Håkan (eller Je t'aime mon amour någon Helena Josefsson), var det kul att höra låtar man aldrig hört förut.
Fast jag ser fram emot DVD:n. Den känns åtminstone mer prisvärd. Speciellt om jag väljer att ladda hem.
"Lätt vingliga"? Den aspackade jävla vidriga apan hade jag krossat bäckenet på om han snubblat in i mig en gång till. När han började grovhångla med sin läskiga fru fick jag upp lite kräk i munnen. Jag lyckades visserligen ge honom en snygg armbåge i fontanellen när jag klappade i händerna till en låt, men den var uppenbarligen på tok för klen eftersom han fortfarande stod upp efteråt. Gubbjäveln förstörde mycket av konserten. Hoppas han dör i skörbjugg.
Fredrik: Jag vill nog hävda att du borde ångra dig, även om du har sett och hört det förut. Dessutom har jag ett väldigt vagt minne av att du fortfarande är skyldig mig en Mazarin-DVD... Old habits die slow.
Funderar på om inte Händig är bättre än Mazarinen. Vad tycker du? Arrangemangen är lite friare och låtmaterialet är nog faktiskt lika starkt.
Tommy: "Lätt vingliga", ja. Beskrev först honom som "grisfull", men av respekt för hans stackars fru ändrade jag mig. Det är något jag ångrar nu. Hade dessutom vid ett flertal tillfällen möjlighet att göra ett Aikido-grepp på honom (modell balansbrytning bakifrån), men jag vågade inte. Det är något jag ångrar nu. Å andra sidan hade han kanske fällt mig med sin andedräkt. Jag försökte också sätta en armbåge i fontanellen på honom, men missade. Det är något jag ångrar nu.
Ånger, schmånger. Jag fick hålla underlig konversation med ung man i cowboyhatt på Kafe Deluxe. Slå den, du.
Och du har fortfarande min minidiscspelare. Ska vi byta? Schwung!
Punkt 3: Jag vet inte vad jag tycker. Tycker bättre om texterna på Mazarin. Fast som helhet? Jo, Händig är bättre. I alla fall dom dagar jag inte tycker annorlunda.
Var det allt? Då går jag hem nu.
Det var tre "tycker" i tredje stycket. Det är inte okej!
Eller jo, men jag gillade att säga "tre "tycker" i tredje stycket".
Misstänkte att det var din minidisc. Den tjänstgör som praktisk och enkel demostudie. Senast igår till en skapelse som heter I´m Looking Forward To Getting Over You.
Har du dubbelversionen av Händig? CD 2 inleds med myskolåten Hon Vill Sväva Över Ängarna. Just nu 179:- fraktfritt på cdon.
Eh, ska nog vara "demoSTUDIO". Demostudie I Rött, Alfred Hitchcock, 1958. I rollerna: James Stewart, Kim Novak och Barbara Bel Geddes
179!!! Jag ska förfölja nån gammal tant att stjäla den av istället.
Jag tycker aldrig man hör några penis-skämt om Hitchcock. Liftarkuk, t ex. Aldrig. Varför?
Liftarkuk? Ja, du. Vem vet? Inte du. Vem vet? Inte jag. Synd att han inte hette Dick förnamn. Snopp Liftarkuk.
Det är förresten inte du som gjort skylten på Teleborg som varnar bussen för "korsande cykel- och gång-tafik"? Måste ha påsserat där hundra gånger innan jag såg det stavfelet.
Om du tvunget ska sno Gessle från nån gammal tant så kan jag påminna om att mamma har den där dubbla versionen. Hälsa från mig.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida