Konsertrecension: Sanningen om Big Joe

Sanningen om Big Joe

Växjö stadsbibliotek

Publik: Ett tjugotal.

Bäst: Musiken och att barnen tas på allvar.

Sämst: Att inte fler hittade till biblioteket denna soliga söndag. 

Betyg: Tre av fem 

Drängen Gustaf lämnar Småland för den stora drömmen i Amerika. Där träffar han rövarprinsessan Emma och tillsammans bildar de ett rockband. Det var handlingen i musikteatern Amerikaresan, som var mer musik än teater. Nu har det äntligen blivit dags för fortsättningen. För vad hände sedan?
 

De båda kompisarna är gatumusiker, men det går inte som de hoppats. Berättelsen börjar i ett träsk i Louisiana, deras instrument försvinner, de hamnar i trubbel och Gustaf sätts i fängelse. Någon motarbetar dem.
 

Gitarristen och sångaren Marcus Svensson (som också skrivit föreställningen och musiken) och basisten och sångaren Petter Eriksson har denna gång utökats med Lovisa Samuelsson som sjunger och utöver gitarr också spelar rytminstrument, resväska och cello. Och jonglerar.
 

Men vem är den mystiske Big Joe i föreställningens titel? Han visar sig vara ledaren för rövarbandet Emma lämnat bakom sig för att istället bilda rockband med Gustaf. Big Joe tyckte inte om att förlora Emma och nu hotar han dem med pistol i en låt med ekon av klassikern Hey Joe, mest känd i Jimi Hendrix version.
 

Det låter kanske tungt och deppigt för en musikföreställning som riktar sig till barn som är fyra år eller äldre. De små barnen som sitter längst fram på madrasser dras in i berättelsen och lyssnar koncentrerat även om de inledningsvis har myror i byxorna. De något äldre gråhåriga barnen längre bak dras också in i äventyret.
 

Rock´n´roll, country, lite blues och amerikansk rootsmusik blandas på ett sätt som borde kunna göra vilken liten parvel som helst nyfiken på att lyssna på Blind Lemon Pie. Trions stämsång sitter också som en vante.
 

Och pjäsens budskap om att stå upp för sina vänner och vikten av gemenskap och förlåtelse är lika sann idag som på 1800-talet. Det är en fin sensmoral för barn i alla åldrar att ta med sig hem och vidare ut i livet. Plus att det är omöjligt att sitta still till musiken som framförs med glädje, inlevelse och kärlek. Hoppas nu foten inte är allvarligt skadad.

Läs mer om liknande: 

Konsertrecension: Amerikaresan

DVD-recension: Jimi Hendrix - Electric Church

Country för nybörjare

Så spelar du och lever blues

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.