Tintin var först på månen
Just nu kan man läsa och höra om att det är 40 år sedan den första månlandningen. Som alla vänner till Tintin vet är detta fel.
Redan 1953 kom den första delen av de två i Månen Tur Och Retur och redan året därpå satte Tintin, 15 år före Neil Armstrong, sina fötter på månen. Även om Månen Tur Och Retur inte är min personliga favorit går det inte förneka att det är det ultimata flick- eller pojkrumsäventyret. Tintins skapare Hergé fick till och med det politiska spelet, på samma sätt som USA ville till månen i propagandayfte för att Ryssarna inte skulle komma dit först och göra den "röd". I Tintins värld är det överste Boris som riskerar kapa raketen som hämndaktion för att Tintin stoppade hans kuppförsök i Kung Ottokars Spira. Raketbasen är placerad i Syldavien, även landet för det äventyret
De rent vetenskapliga aspekterna kan tyckas naiva idag, men raketen som används är baserad på Werhner von Brauns V2-raket, som bland annat användes för att bomba London under andra världskrigets slutskedet. Von Braun hade lett Nazitysklands raketforskarprogram innan han lockades över till USA, en oerhörd vetenskaplig seger i den eviga kampen mot Ryssarna.
Även rymddräkterna och de ergonomiska sovbritsarna baserades på prototyper framtagna av dåtidens experter. Hergé läste böcker i ämnet och samarbetade även med några av dåtidens främsta vetenskapsmän för att komma en - förmodad - verklig månresa så nära som möjligt. En känd miss som trots alla studier smög igenom är det faktum att de hittar is - och därmed vatten - i en grotta. Den sjukdom som drabbar Dupont och Dupond och gör att deras skägg och hår blir grönt och växer flera meter om dagen är däremot inte vetenskapligt säkerställd.
USA behövde alltså inte oroa sig för att månen skulle tillfalla ryssarna. En ung man från Belgien hade redan varit där. Annars hade heller aldrig professor Kalkyl fått möjlighet att lära mig att hav heter mare på latin.
Läs Tintin fyller 80 år.
Tack till Tintin - Den Kompletta Guiden av Michael Farr. Rekommenderas.
Etiketter: historia, litteratur
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida