Håller Dexter på att tappa andan?
Känner du till Dexter? Det är en serie som sänds på TV6 där den lysande Michael C Hall (mest känd från Six Feet Under) spelar en man som heter just Dexter och jobbar med polisen samtidigt som han är seriemördare vid sidan av. Första säsongen var kittlande och kändes, hur långsökt intrigen än var, som fullt logisk inom seriens ramar. Ett betyg så gott som något. Andra säsongen, där polisen hittade alla Dexters kroppar sänkta i Bay Harbour kändes mer långsökt och några av logiksömmarna togs till bristningsgränsen.
Igår sändes den tredje säsongens andra avsnitt och jag vet inte om det är jag eller Dexter, men något är fel. Jag hade plockat upp gitarren och börjar plinka redan innan första reklampausen. Det är inget bra tecken. Den övergripande historien i säsongen tycks vara (än så länge) att Dexters flickvän Rita (Julie Benz) är gravid. Seriemördaren ska bli pappa. Ett intressant upplägg, det kan jag inte förneka. Men varför kittlas det inte som det borde?
Jag tror egentligen inte serien blivit dålig, men den rekordhöjd som provades och klarades i första säsongen verkar numera bara vara en konstig dröm. Kanske ligger svaret i det faktum att första säsongen byggde på boken Darkly Dreaming Dexter av Jeff Lindsay. Trots att det finns fem böcker om Dexter har manusförfattarna valt att basera de hittills två följande säsongerna på originalideér. Jag har inte läst böckerna och vågar inte uttala mig om deras kvalitet, men vad jag vet är att säsong ett hade något som tvåan saknade och även trean verkar sakna.
Blir säsong tre möjligtvis bättre efter hand?
Etiketter: litteratur, televisionsapparaten
3 kommentarer:
O ja, den blir bättre. Inte som de tidigare säsongerna, men mycket bättre. Nog kittlar det allt.
Vad tredje säsongen saknade i action och storydriven spänning, tog den igen hos karaktärerna. Jag tror aldrig tredje säsongen fick mig bita på nagelbanden som första och andra gjorde, men jag tycker ändå det här är den allra bästa, för karaktärerna fick mer tid och utrymme och utveckling.
Okej. Två mot en. Då ser jag några avsnitt till och ser vad som händer. Jag har inget mot karaktärsdrivna serier, men tyckte ändå att det började lite "jaha". Ska bli intressant att se om jag byter sida.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida