fredag, april 17, 2009

1000 låtar alla måste höra

http://songbookofkartika.files.wordpress.com/2008/09/aaliyah5.jpg

De engelska tidningarna The Guardian och The Observer har tillsammans listat 1000 låtar alla måste höra. Låtarna har delats in i kategorierna kärlek, hjärtesorg (engelskans heartbreak är onekligen ett vackrare ord), folk och platser, sex, protest och politik, liv och död samt fest. Efter visst detektivarbete har jag lyckats lägga vantarna på alla bilagorna (det är förresten alldeles för varm för vantar så här års). Artisterna presenteras i bokstavsordning och jag tänkte här och nu gå igenom den första låten under varje rubrik.

Kärlek
ABC - The Look Of Love (1982)
Martin Frys hit är perfekt konstruerad pop, som en opera sammanfattad i ett tre och en halv minuter långt klimax. Svepande stråkar, tum-bas, en saxofon som kändes som höjden av sofistikation 1982 och tom en talad del: allt perfekt utplacerat i en låt som verkar handla lika mycket om idén om kärlek - "the look" - som om ett faktiskt förhållande. Ett perfekt blänkande förkroppsligande av åttiotalet.

Hjärtesorg
Abba - The Winner Takes It All (1980)
Den enorma framgången med Mamma Mia! som en glädjande karaoke-film döljer att Abba också skrev ovanligt skarpsynta låtar om förhållanden på upphällningen. Den här trollbindande blandningen av dramatisk melodi och harmonier slår allt på Bob Dylans Blood On The Tracks och går rakt-på-sak angående skilsmässor, särskilt när Agnetha Fältskog med uppgiven klump i halsen konstaterar the judges will decide, the likes of me abide. Björn Ulveus förnekade envist att det handlade om hans och Agnethas egna skilsmässa 1979.

Folk och platser
Ryan Adams - New York, New York (2001)
Med en stad känslomässigt skakad av terrorattentaten klev den här Grammisnominerade inledningen från Ryan Adams kommersiellt största albumframgång Gold fram som en upplyftande och utmanande kampsång för ett obesegrat New York. Videon filmades fyra dagar före attacken och visar Adams framför den Twin Tower-siluett som snart skulle ändras för all framtid.

Sex
Aaliyah - Try Again (2000)
Timbaland skapade denna perfekta futuristiska produktion. Aaliyah tog sig igenom den elektriska stormen. Den nu bortgångna sångerskan uppmanar misslyckade friare att inte ge upp även om det inte händer något på första daten. Med en kombination av oskuld, ärlighet och sensualitet släpptes låten tidigt år 2000 och blev en av århundrates första skivor. Och fortfarande en av de bästa.

Protest och politik
!!! - Me And Giuliani Down By The Schoolyard ( A True Story) (2003)
New Yorks nattliv försvann nästan helt under Rudolh Giulianis period som borgmästare. Polisen stängde klubbar utan danstillstånd om någon så mycket som stampade med foten. När baren som Nic Offer jobbade i hamnade i skottlinjen för Guilianis politik skrev !!!:s frontman detta nio och en halv minut långa punk-funk-epos som försöker inleda en dansgolvsupprättelse.

Liv och död
Abyssinians - Satta Massagana (1971)
Satta Massagana är en av de låtar i reggae-historien som det gjorts flest covers på och ett ovanligt exempel på en låt som plockades upp av kyrkan snarare än tvärtom. Den framförs delvis på Amharic (titeln betyder ge beröm/prisa). Det är en klassiker i moll med täta harmonier och den traditionella rastalängtan efter återvändande. Den var så långt före sin tid när den först gjordes 1969 att Studio Ones legendariska producent Coxsone Dodd inte ville ge ut den. Låten fick därför vänta tills bandet startade eget skivbolag två år senare.

Fest
808 State - Pacific State (1989)
Det finns många exempel på låtar och artister som förlorar på att klumpas ihop med "Madchester"-scenen (Happy Mondays, Stone Roses och Oasis är kända exempel på denna "genre", min anmärkning). 808 State tog sitt namn efter trummaskinen Roland TR-808, och var elektroniska pionjärer. Bandet bestod ursprungligen av Martin Price, Graham Massey och Gerald Simpson, men den sistnämnda gjorde kort därefter solokarriär som A Guy Called Gerald och skapade Voodoo Ray. Massey och Price rekryterade då två unga DJ:s som kallade sig Spinmasters, aka Darren Parrington och Andy Parker, som dessutom var värdar för ett nyskapande program på Sunset Radio. Deras två första skivor, Newbuild och Quadrastate, var banbrytande och deras hit Pacific State har fortfarande ett helt eget sound.

Det finns alltså 993 till. Men om ni har Spotify och vill lyssna på fem av de sju låtar jag skrivit om finns de här. 808 State och !!! finns inte där än och !!! ersattes av Paul Simons Me And Julio Down By The Schoolyard. Vill man lyssna på ALLA låtarna finns de här. Jag har ändå inte råd att gå ut i helgen...

Etiketter: ,

3 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Hrum.

Borde inte redaktörn ta en extra titt på sista stycket?

Bara påpekar.

8:33 em  
Blogger Ola Claesson sa...

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

9:20 em  
Blogger Ola Claesson sa...

Jag hittade två stavfel och ett syftningsfel. Hoppas det var något av dessa du var ute efter.

9:21 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida