Tredje gången gillt
Om jag inte har helt fel är detta tredje album-släppet i rad som R.E.M.-sångaren Michael Stipe kommer ut ur Jöback-garderoben (inte för att det är något fel med det) och ur ren publicitetssynvinkel börjar hans läggning (inte för att det är något fel med det) kännas överspelad. Men media sväljer betet - det kanske inte finns så många olika sätt att vinkla en artikel om ett band som nästan hunnit fylla trettio och är allmänt pömsigt. Det kanske är medias lathet snarare än Stipe som är problemet (inte för att det är något fel med det)?
Vågar man önska att nya skivan är bättre än de lätt komatosa Reveal och Around The Sun?
Kan man förresten, rent medicinskt, vara lätt komatos eller är det ett allt/inget läge?
2 kommentarer:
Singeln kändes lite som ett Document/Monster-mellanting, så skivan kan nog faktiskt vara bra. Skrämmande nog.
Skrämmande nog håller jag med. Men jag är fortfarande förtjust i Peter Buck så man kan väl ge skivan en ärlig chans eller två? Up revival!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida