söndag, april 22, 2007

Brian Wilson ler igen

Det här är inte det första inlägget jag skriver om Brian Wilson och The Beach Boys, det är med all sannolikhet inte heller det sista. Den här gången motiverar jag mig med att jag sett dokumentären Beautiful Dreamer som handlar om skivan SMiLE och dess uppgång, fall och återuppståndelse. Det är samtidigt berättelsen om Brians uppgång, fall och återuppståndelse.

Filmen var ändå inte fullt så sorglig som man kunde tro. Den handlar trots allt om en man som ansågs vara pophistoriens största geni (1966) för att bara ett år senare ha förlorat allt till psykiska problem, skivbolag och ett band som inte längre förstod vad han höll på med. Den fina gamla klyschan med geniet som är före sin tid sitter förstås som handen i handsken. Skivan lades på hyllan, Brian gick och lade sig i sängen.

Det tog nästan 40 år innan SMiLE slutligen såg dagens ljus. Nästan lika lång tid tog för Brian själv att komma tillbaka. Förvisso gjorde han en handfull comebacker under resans gång, men då var det oftast andra som styrde. Jag säger inte att Brian numera är frisk och har blivit vän med surfarna på loftet- men han verkar må bättre än han gjort på väldigt länge och han har människor runt sig som tycker om honom.

Beautiful Dreamer är ibland smärtsam, men här finns också roliga scener. Som när bandet sjunger sina hjärtan ur sig under acapellainledningen Our Prayer och Brian blir tillfrågad hur han tycker det låter. Svaret blir ett kort so so.

Filmen slutar i triumf med att SMiLE-turnén inleds i London. Bara en sådan sak som att han faktiskt klarar av att turnéra och ställa - eller i alla fall sätta - sig på en scen får publiken att jubla. Musiken som sedan följer är värd varenda tår som faller.

Med tanke på att den följande turnén möttes av utsålda lokaler och jublande fans var den än visade sig är det kul att konstatera att Brian faktiskt inte var fel ute - vilket många andra hävdade - när han började planera sin teenage symphony to God på höjden av sin skaparförmåga i mitten av sextiotalet.

Brian Douglas Wilson hade faktiskt helt rätt, han var bara fyrtio år för tidig. Vi är ikapp nu.

Dagens låt är Surf´s Up av Brian Wilson.

PS. Tack till Nicklas DS.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida