torsdag, mars 19, 2015

Skivrecension: Adna

Pop
Adna
Run, Lucifer
(Despotz Records)
Betyg: 3


På göteborgaren (numera i Berlinexil) Adnas första skiva Night jämfördes musiken med Bon Ivers debut. Även i de här nio låtarna som klockar in på ganska exakt 30 minuter finns en blandning av akustisk gitarr, piano och elektronik, ödslighet och värme, och en liknande atmosfär. Och inte minst ett eget sätt att använda rösten. Vid lyssning i hörlurar kommer det fram smådetaljer och bakgrundsljud som antyder att mycket tid lagts ner på arrangemangen. På så sätt är den både direkt och vinner på upprepade lyssningar. Nog för att här finns en direkthet i vissa låtar, men det är koncentrerad lyssning som träffar hårdast.
Lyssna på: Living, Lonesome och Run, Lucifer.

Läs mer om liknande:
En liten text om Bon Ivers debutskiva
Edda Magnason gör också intressanta saker med sin röst
Kate Bush är the mother of att göra något eget
Jenny Wilson letar också efter något eget
Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.

Etiketter: ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida