In Bruges sitter som en smäck

Två yrkesmördare åker till Bryssel. Ett adjö är planerat, ett hallå är oplanerat. Det hade kunnat vara en skjuta-skjuta-skjuta-film, istället är det en film om vänskap, kärlek och om konsten att försöka leva med sina handlingar. Det är en av de mest gripande och roliga filmerna jag sett på länge. Jag skrattar högt flera gånger och har hjärtat i halsgropen andra gånger.

Det enda jag visste om filmen In Bruges var att den utspelades i Brygge i Belgien och att Colin Farrell spelade en av huvudrollerna. Han är inte en av mina favoriter, men här är han klockren. Den andra huvudrollen görs av Brendan Gleeson som jag inte hade någon koll på tidigare, men han är också lysande i sin roll. Alla skådespelare prickar faktiskt exakt rätt ton. Ralph Fiennes, som jag skrev om här, är - nu kommer det igen - klockren som stirrig och svärande boss. Clémence Poésy är för mig tidigare okänd och har gjort ett flertal franska filmer, men passar in perfekt även här.

Lägg till detta att filmen är vackert filmad och har ett manus med både intelligens och hjärta. Då har jag inte ens nämnt att filmen innehåller den för mig tidigare okända Townes van Zandt-låten St John The Gambler. Se se se. Nu ska jag försöka lägga vantarna på manusförfattaren och regissörens Martin McDonaghs film Six Shooter, även den med Brendan Gleeson. Fler irländska accenter väntar.