Snickers - the story

Under många år åt jag Snickers som besatt. Minst en om dagen. Allra värst var det under gymnasiet. Ingen god mat idag? Äh, jag tar två kingsize istället. Detta var, kan erkännas, under de åren av mitt liv som kan kallas liten och tjock-åren. Vet inte varför de sammanföll, men ändå.

Till slut la jag in mig på klinik för att lära mig hantera mitt frosseri. Vänliga men bestämda män och kvinnor i vita rockar låste in mig i ett chokladfritt rum där det bara fanns ett munspel som sällskap.

Snabbspola fram till nu. På jobbet säljer vi Snickers. Vad händer när de passerar sitt bäst före-datum? Läggs de i lunchrummet för personalen att äta under ansvar? Kan man ta hem tio stycken utan att det märks någon skillnad? Är det kundernas fel som inte köper godiset innan det blir för gammalt? Ja, ja och absolut. Bastards.

Nu återstår bara att se om mitt gamla problem med att jag får acne av choklad kvarstår. I sådana fall borde det ge utslag - så att säga - vilken sekund som helst nu. Ytterst spännande fortsättning följer.

Dagens låt är För Sent För Edelweiss av Håkan Hellström.