Pineapple Express tramsar sig för din skull

Filmer kan ibland förstöras av att de är lite för löjliga. Men Pineapple Express är mycket för löjlig och en av de roligaste filmerna jag sett i år. Det spelar egentligen ingen roll vad den handlar om, men det har med droger att göra. Den driver med fördomar och stereotyper och är så omoralisk att Siewert Öholm exploderade i nästan 50 000 bitar första gången han såg den. Här finns också två smått absurda och lite för långa (men på rätt sätt) slagsmålscener. Här finns en man som överlever minst två kulor i magen från nära håll och här finns en Gary Cole som blivit en birollsfavorit. Vem minns inte hans underbart sliskiga insats som chef i Office Space?

Huvudrollen spelas av Hollywoods senast lite-tjock-och-rolig-kille Seth Rogen som har samma rolig utan att egentligen vara rolig-kvalitet som Will Ferrell, även om han inte är lika rolig som Will Ferrell inte är. De har samma förmåga att sätta sig på en stol och göra det på ett roligt sätt. Det är humor utan faktiska skämt som snarare bygger på timing, betoningar och kroppsspråk. Och jag gillar den lilla bonusen att alla karaktärerna, oavsett om de är barn, poliser eller föräldrar, pratar som pårökta tonåringar.

I genren underhållning som bara vill vara så underhållande som möjligt är Pineapple Express en klockren film. Intelligent tröghet segrar igen.

Couscous, the food so nice they named it twice - Dale Denton (Seth Rogen)