Tankar om godhet

Är du en sån som inte håller upp dörren för den som går efter dig? Är du en sån som kan sätta i dig en hel chokladkaka utan att bjuda personen som sitter bredvid?

Det ska erkännas att det är små detaljer vi pratar om, men det är oftast de små detaljerna som visar vilka vi verkligen är.

Chefen på företaget där jag hade ungdomspraktik förklarade varje gång jag gjorde fel att du kan inte vara kvar här om du ska hålla på så här. En gång använde jag toaletten utanför hans kontor. När jag kom ut stod han där och väntade på att få förklara att det var hans egna toalett. Personaltoaletten fanns på andra sidan matsalen. Respekt för att han tydligen tagit med sig egen toalett (vad väger egentligen en toalettstol?) men jag tyckte kanske att han var lite barnslig.

En barndomsvän vägrade konsekvent låna ut film/böcker/skivor. Om man frågade kan jag låna den här? Svarade han nä, jag hade tänkt lyssna på den ikväll. Man kunde gå igenom hela hans skivsamling (ungefär sju skivor under den tiden vi umgicks) och svaret blev detsamma. Blindvalde man därefter fem böcker och fem filmer blev svaret fortsatt detsamma. Han hade däremot inget emot att låna av andra.

Idén till det här inlägget fick jag från det här inlägget. Det handlar indirekt om ödmjukhet och omtanke. Det handlar om att inte alltid sätta sig själv först.

Jag säger inte att jag är en perfekt människa som aldrig sårar folk eller dömer först och frågar sen, men jag har - förhoppningsvis - inte satt det i system.

En annan anledning till det här inlägget fick jag från att idag via omvägar höra vad en annan före detta chef hade att säga om mig. Hans ord värmde mer än ett par ryska långkalsonger. Om någon hade frågat mig om honom hade jag sagt mer eller mindre samma sak, men det kan förstås bero på att han bjöd på choklad.

Dagens låt är Land Of Hope And Dreams av Bruce Springsteen.