Den där sortens människor som alltid måste stå i centrum, höras mest, som alltid vet bäst, aldrig har fel, aldrig låter andra prata till punkt, alltid trampar på andra och inte tål att man ifrågasätter dem tror ofta att andra tycker illa om dem för att de är starka personligheter alternativt för att de är trygga i sig själva. Alternativt både och.
Det tycker jag är roligt.
Det där stämmer dessvärre ruskigt bra in på mig. Men jag har alltid trott att det berott på att jag är neurotisk, misantropisk, cynisk och fruktansvärt tankspridd. Tänk så fel man kan ha.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaFredrik: Ja.
SvaraRaderaEmma: Nej det gör du inte, förutom att du pratar ganska högt. Men det är ett gammalt beprövat mamma-symtom, så oroa dig inte. Däremot är du förmodligen tillräckligt neurotisk för att tro att allt stämmer in på dig. Det kallas för vanföreställning. Till nästa vecka vill jag att du ska skriva ner vad som framkallar dessa tankar.
Tack Sverige! Utan vårt underbara sjukvårdssystem med högkostnadskort hade jag aldrig haft råd med en privatpsykolog.
SvaraRaderaDet har du inte ändå. Jag är dyrare än något som är lite dyrare än vad som är lite för dyrt.
SvaraRaderaVad kostar du då? En laxfilé, eller kanske två?
SvaraRaderaMmm... Laxfilé. Det skulle nog funka. Eller två.
SvaraRadera